Här följer förslag hämtade från Hantera konflikter och förebygg våld (2011) av Utas Carlsson K. och Rosenberg Kimblad, A. Fulltext i länk.
Förebyggande
Grunderna för en skolkultur som i sig motverkar mobbning presenteras i Cohens konfliktpyramid i menyn Den goda skolan.
Samarbetslekar där idrottslektioner, raster m m kan utnyttjas.
Rastvaktssystem.
Tänk på hur gruppindelning går till så att inget barn känner sig oönskat, ”icke-valt”.
Öka medvetenheten om allas självkänsla (se också menyn Den goda skolan/metaforen Krukan) .
Arbeta med gruppdynamiken: Hurudan är en god ledare? Hurudant är dåligt ledarskap? Här hänvisas till Höistad (1994, s 111) som ställer ett antal frågor vid samtal i klassen.
Katrin Byréus har i boken Du har huvudrollen i ditt liv (1990, s 38 ff och 2008, s 42 ff) beskrivit två fyrahörnsövningar: vad deltagarna uppskattar hos en vän resp. vad de avskyr att kompisar gör.
Ingripanden vid rollspel. Vid rollspel kan man låta två personer prata illa om en tredje fiktiv person, X, och sedan låta ännu en elev ingripa i samtalet för att förändra situationen.
I Lära leva samman finns ett kapitel om klimatet i klasser och skola (ss 229 ff). Där finns bl a beskrivet hur vi gjorde upp klassregler på ett demokratiskt sätt. Eleverna i åk 6 fick också skriva en uppsats med titeln ”Min drömskola”. Sedan gjorde vi en klassuppsats där delar av allas bidrag togs med. Det var med påtaglig stolthet som eleverna gav sin tillåtelse till att deras klassuppsats skulle anslås i lärarrummet.
I ”Lära leva samman” (ss 251 ff) finns också ett kapitel om hur vi i klasserna arbetade förebyggande mot mobbning. Vi använde oss av litteratur, uppsatsskrivning och rollspel. Film är också utmärkt.
Katrin Byréus (2008) har s 40 ff ett avsnitt ”Värderingsövningar med barn och ungdom. Övergångar till forumspel.” Där finns olika, mycket angelägna teman, ss vänskap (nämnt ovan), ledarskap, våld och rädsla.
Här har vi lagt in en serie med lektioner om mobbning. Vi hoppas de kan inspirera. Värderingsövningar och forumspel intar en framträdande plats.
Ett sätt att medvetandegöra barnen om hierarkier, och hur skadliga dessa är för klimatet i klassen, är att på ett enkelt sätt ta upp Pat Patfoorts tänkande och visa på våldsspiralerna. Våld är inte bara fysiskt våld. Att stänga någon ute är också våld och räknas till mobbning när det är systematiskt. Patfoort har föreslagit att man i klassen tar upp frågeställningar i stil med: ”Har du någon gång känt dig nedvärderad/mindre värd?” Pat Patfoort se under menyn Konflikthantering.
Observera att det här inte är fråga om att ta upp aktuell mobbning i klassen. Detta ska man inte göra, något som också Höistad poängterar. Det är ytterst viktigt att den som är utsatt/mobbad inte blir ytterligare utsatt. Därför rekommenderar vi att:
- System för information om negativa beteenden skapas. En brevlåda där eleverna anonymt kan skriva och berätta om fall av kränkningar är ett utmärkt hjälpmedel. Jourtelefon är en annan metod. Viktigt att systemen ska vara kända på skolan och hos föräldrarna och att elever som är utsatta av sina kamrater ska känna sig trygga i att mobbarna inser att de negativa handlingarna kan rapporteras av vem som helst.
- Använd elevenkäter minst varje läsår, gärna varje termin. Enkät åk 2-4, Enkät åk 5-9, Enkät förskoleklass och åk 1
- Lär barnen att hantera konflikter konstruktivt. Visa på vad som trappar upp konflikter och ge verktyg i enlighet med förhållningssättet vinna-vinna som beskrivs i den här hemsidan.
- Hantera konflikter aktivt när de uppstår.
- Var en god förebild. Hantera alla, barn och vuxna, med respekt. Skilj negativt beteende från personen. Det är inte personer som är problem utan förhållanden, situationer, erfarenheter etc. Det handlar om behov som behöver tillgodoses.
- Inför skolmedling. Se menyn Konflikthantering/Medling.
- Bilda ett antimobbningsteam på skolan. Utbilda detta i konflikthantering och medling förutom i frågor om mobbning. Sätt upp bild och namn på teammedlemmarna. Meddela föräldrarna. Informera också om handlingsplanen mot mobbning. Handlingsplanen ska utvärderas och uppdateras varje år i enlighet med lagstiftningen, se menyn Styrdokument! Involvera gärna skolans hela personal, föräldrar och elever i arbetet. Skoldemokrati! Se menyn Demokrati.
Stoppa mobbningen
När upprepade negativa handlingar sker, vid en svårare förseelse mot någon elev, eller när någon blir utpekad (t ex via brevlådan eller elevenkät) eller känner sig illa behandlad/mobbad, försök ta reda på vad som hänt och händer, Lyssna! Anteckna detaljer. Var, när, hur, vem/vilka? Vänta dig dock inte att skolans personal ser kränkningarna. Det behövs inte. Den utsattes upplevelse räcker. Det är inte heller nödvändigt att kalla det mobbning, om man är osäker. Det viktiga är att det är negativa handlingar. Även uteslutning och kroppsspråk som tyder på nedvärdering av personen i fråga räknas förstås dit. Låt inte barnet/ungdomen vänta och känna sig rädd, osäker och ohörd. Tala med den utsatte, men gör det så att omgivningen inte ser eller anar det. Informera dig från omgivningen. Höistads förslag till frågor till klassen finns angivna ovan under den femte punkten (Hantera konflikter och förebygg våld, det kapitel som finns i länk ovan, s 2).
Mobbaren (X) skiljs från medlöparna genom att till den utsatte – eller andra som tillfrågas vid faktainsamlingen – ställa frågan: ”Om X slutar, vad kommer att hända då?” (Höistad, 1994 s 59.)
- Tala i enrum med såväl mobbare som medlöpare. För att dessa inte ska hinna lägga upp en plan vad de ska säga, föreslår Höistad och andra att de ska tas med överraskning en och en, ev. av flera i antimobbningsteamet samtidigt. Höistad (1994, 2001) ger förslag på hur samtalet ska genomföras. Det är viktigt att ta avstånd från de negativa handlingarna (men inte från personen) och få mobbarna att se vad de gör och lova konkreta förändringar. Samtalet följs upp redan nästa dag och dagen därpå o.s.v. Föräldrarna informeras samma kväll på ett positivt sätt om vad som hänt och vad eleven lovat göra samt vad skolan gör och tänker göra. Den utsatte och dennes/dennas föräldrar har skolan givetvis fortlöpande kontakt med. Mobbarna uppmuntras fortlöpande till positiv förändring och stöds i denna.
- Frikoppla klassläraren från ovanstående arbete. Klassläraren och annan personal har i uppgift att hålla ögonen öppna och förhindra och rapportera negativa handlingar som de ser. Elevens status höjs genom de vuxnas respektfulla bemötande.
- Den utsatte får individuellt stöd av lämplig person på skolan. Han/hon kan behöva hjälp i att förändra visst eget beteende som är störande för omgivningen eller inte ändamålsenligt för hanteringen av problemet. Hon/han behöver i varje fall bli hörd och förstådd och få hjälp att höja nivån i sin ”kruka” (se menyn Den goda skolan/Krukan).
- Mobbarna och medlöparna kan också behöva individuellt stöd. De kan ha stora personliga svårigheter, kanske något för skolhälsovården. Deras föräldrar behöver också stöd.
- De passiva åskådarna kan man tala med i ett senare skede när de negativa handlingarna upphört. Klasskamrater vet mer än de vuxna troligen anar. Vad kan man lära av detta? Kunde de ha gjort något annorlunda? Grupptryck kan medvetandegöras och bearbetas.
Organisationer och projekt för att förebygga och stoppa mobbning
Friends
Friends är en icke-vinstdrivande organisation som arbetar för att stoppa mobbning och diskriminering. Friends utbildar och stödjer skolor, förskolor och idrottsföreningar i hela landet. Friends beskriver sin syn på mobbning på hemsidan på följande sätt:
Om mobbning
Mobbning är ett samhällsproblem som drabbar 60 000 barn och unga varje år. För att stoppa mobbning krävs det att vi alla engagerar oss, från högsta beslutsfattare till privatpersoner.
Med mobbning menas upprepade kränkningar mot en person under en längre tid. Det finns många olika sorters mobbning som t ex fysisk, psykisk eller verbal mobbning. Vanligast är verbal mobbning vilket t ex kan handla om taskiga kommentarer.
Olika perspektiv
Det finns aldrig ett skäl till varför kränkningar eller mobbning uppstår. Mobbning handlar om komplexa processer där bakgrunden och anledningarna går att finna på flera nivåer. För att förstå en mobbningssituation är det viktigt att ha både ett individ-, grupp-, organisations- och samhällsperspektiv. Man bör även ha med sig ett normkritiskt perspektiv och tänka på de ”osynliga regler” som finns på olika nivåer i samhället.
Exempel på normer är könsnormer och heteronormer som handlar om hur killar respektive tjejer förväntas vara, samt att normen i samhället är att vara heterosexuell. De som avviker från normen riskerar att bli utsatta.
Mer info om mobbning, orsaker till varför den uppstår samt hur man stoppar den hittar du i Friendsrapporten 2020 och 2021. Där finner du också Friends nätrapport 2017 och Mobbningens kostnader.
Gävlemodellen
Genom ett samarbete mellan Utbildning Gävle, Brottsförebyggarna i Gävle (BIG) och Högskolan i Gävle har en modell utarbetats och med gott resultat prövats på många skolor sedan 2013. Modellen riktar sig till all skolpersonal och är systematiskt uppbyggd i ett tiotal steg med strategimöten, utbildning av trygghetsteam och personalutbildare, kartläggning genom enkätundersökning, nätverksträffar och långsiktigt stöd.
Följande insatser ingår i Gävlemodellen
- Gävlemodellen presenteras för all personal på de medverkande skolorna..
- ”Strategimöte 1”. Insatsen vänder sig till skolledare och personal och handlar om att långsiktigt strukturera upp arbetet.
- Insats för ”Trygghetsteam”. Trygghetsteamen består av personal som har till uppgift att utreda och åtgärda svårare mobbningsfall på den egna skolan.
- Insats för ”Personalutbildare”. Personalutbildarna har till uppgift att långsiktigt höja kompetensen i hela personalgruppen när det gäller dessa frågor.
- För att stödja skolorna med en bra kartläggning så har vi omarbetat Skolverkets enkätundersökning. Den riktar sig till eleverna vid de medverkande skolorna. Resultatet av kartläggningen bildar underlag för de insatser som skall genomföras.
- ”Strategimöte 2”. Insatser vänder sig till all personal som under hösten medverkat i ”Gävlemodellen”. Syftet är att med enkätundersökningen och annan kartläggning som underlag planera insatserna på den egna skolan.
- För att bygga upp ett långsiktigt stöd till de medverkande skolorna kommer vi att vid olika tillfällen bjuda in till två nätverksträffar för medverkande skolledare, Trygghetsteamen och Personalutbildare.
- Medverkande skolledare erbjuds personligt stöd.
- Gemensam utvärderingsdag av årets insatser och planering av fortsatt arbete.
Läs mer Gävleskolor visar hur det går att stoppa mobbning | | forskning.se Här finns också drygt en timmes videoföreläsning om Gävlemodellen tänkt för utbildning av skolpersonal inför implementering av metoden.
Läs också exempel på Vuxenmedling i mellanstadiet.
Bris- Barnens rätt i samhället.
Med barnkonventionen som grund stöttar Bris barn i utsatta situationer, mobiliserar samhället och påverkar beslutsfattare för ett samhälle där varje barn känner till sina rättigheter och där barnets rättigheter tillgodoses. Bris vision är att arbeta genom att stödja barn utifrån barnets behov, mobilisera samhället och påverka beslutsfattare genom att göra barns röster hörda.
Bris erbjuder stöd till barn och unga på flera olika sätt. De har en stödlinje dit barn kan ringa, chatta eller mejla med en kurator.
Ring 116 111 | Bris – Barnens Rätt i Samhället
BRIS erbjuder numera också stöd för vuxna som känner oro för ett barn, se
Start | Bris – Barnens Rätt i Samhället
Utbildningar
”Se till så att mobbningen försvinner”– hur du kan tillgodose barnets rätt till trygghet i skolan
Ett arbetsmaterial för dig som arbetar i skola, inom elevhälsa eller är beslutsfattare inom skolan eller politiken. Ladda ner kostnadsfritt här eller beställ ett fysiskt exemplar (du betalar endast porto) genom att mejla info@bris.se
Böcker & Broschyrer | Bris – Barnens Rätt i Samhället
”Se till så att mobbningen försvinner” (PDF)
Referenser
Byréus, Katrin (1990, 2008, 2010). Du har huvudrollen i ditt liv: Om forumspel som pedagogisk metod för frigörelse och förändring. Stockholm: Almqvist och Wiksell, reviderad upplaga: Stockholm: Liber.
Höistad, Gunnar (1994). Mobbning: En bok om att förebygga, upptäcka och stoppa mobbning. Stockholm: Informationsförlaget.
Höistad, Gunnar (2001). Mobbning och människovärde: Om förtryck och utanförskap och vad vi kan göra. Ekelunds.
Patfoort, Pat. (1995), Uprooting violence: Building nonviolence. From nonviolent upbringing to nonviolent society. Maine, USA: Cobblesmith.
Patfoort, Pat. (2001). I want, you don´t want: Nonviolence Education. Maine, USA: Cobblesmith.
Utas Carlsson, Karin (2001). Lära leva samman: Undervisning i konflikthantering. Teori och praktik. Jonstorp: KSA. Konfliktlösning i skola och arbete. www.tradet.org
Utas Carlsson, Karin & Rosenberg Kimblad, Anette (2011) Hantera konflikter och förebygg våld: Förhållningssätt och färdigheter. Teori och praktik i skola och fritidshem. Jonstorp: KSA. Konfliktlösning i skola och arbete.
www.medlingscentrum.se MedlingsCentrum utbildar och tränar vuxna på medling i skolan.
Ytterligare läsning
Björk, Gunilla, O. (1999). Mobbning – en fråga om makt? Lund: Studentlitteratur.
Ekerwald, Hedwig & Carl Anders Säfström (2012). Levd demokrati?: skola och mobbning i ungdomars liv. Stockholm: Liber.
Ellmin, Roger (2014). Att förebygga mobbning i skolan. Stockholm: Liber.
Frånberg, Gun-Marie & Marie Wrethander (2011). Mobbning: en social konstruktion? Lund: Studentlitteratur.
Olsson, Christer (2013). Verktyg mot mobbning och kränkning. Växjö: Skolbörsen Förlag.
Jenninger, Claes (2013) Respektera ett Nej. Våga säga Nej. I Utas Carlsson m fl (red.) Livskunskap för livskvalitet (s 254- 263), Stiftelsen Ekskäret, Forum Livskunskap & Valtentin Sevéus.
Jenninger, Claes (2015). En skola fri från mobbning. Kunskap, inspiration, tips och råd till föräldrar. Köping: Beijbom Books.
Larsson, Eva (2007). Mobbad? Det har vi inte märkt! Stockholm: Liber.
Se och diskutera
Utbildningsradions skolprogram om mobbning UR. Här finns en lång rad av program att välja mellan.
Serien ”Berätta för mig” på UR. Det är en dramaserie om mobbning för mellanstadiet. Den finns också tillgänglig på minoritetsspråken och är tecken- och syntolkat. Lärarhandledning finns.
Ben Furman intervjuar Sue Young om hennes metod att hantera mobbning: ”Support group”. Sue berättar ingående hur hon hanterar mobbning i låg- och mellanstadiet (”Primary school”). På slutet av intervjun, som finns uppdelad i flera sekvenser, ger hon förslag till förebyggande arbete. https://www.youtube.com/playlist?list=PLAYpnwnZWVJLOzTSSYvKlgPbwfmuZb3Kt