Konflikt är en naturlig del av all utveckling och i sig varken positiv eller negativ. Mobbning däremot innebär trakasserier, kränkning, fysiskt eller psykiskt våld som utövas vid upprepade tillfällen av en eller flera personer och riktas mot en utsatt person med avsikt att skada eller kränka.
Mobbning är destruktiv maktutövning och kan rubriceras som olagligt gruppvåld, ja rentav som en form av tortyr. Effekterna av mobbning kan bli direkt livshotande för den utsatta men har också negativa konsekvenser för mobbaren.
Förutom det lidande som utsatta barn drabbas av blir samhällskostnaderna mycket höga. Enligt Friends beräkningar handlar det om att ett års mobbning medför 17,5 miljarder i kostnader de närmaste 30 åren.
Mobbning ska alltid så snabbt som möjligt uppmärksammas och stoppas av ansvariga vuxna i skolan – och på arbetsplatsen. Hur mobbning sedan ska hanteras finns det olika uppfattningar om. En skiljelinje går mellan förespråkare för ett individperspektiv med ett konsekvent och stoppande bemötande av mobbaren kontra förespråkare för en grupporienterad linje där man granskar hela gruppens dynamik, undviker syndabockstänkande och söker lösningar genom att utveckla hela gruppens medvetenhet och förmåga till positivt samspel.
Mobbning ska förebyggas genom systematiskt arbete för att skapa en god skolmiljö. Morgans Mission SVT ht 2015 visar hur arbete med hela gruppen successivt kan motverka mobbningstendenser i en klass. Varje skola behöver utveckla en modell för hur det förebyggande arbetet ska genomsyra skolvardagen. Modellen bör omfattas och förstås av alla i skolsamhället.
I sin bok Kompissamtal konstaterar journalisten och författaren Lars Edling i kapitlet Mobbning att det finns två huvudstrategier mot mobbning. Den första är utryckningsmetoden där skolan bildar en antimobbningsgrupp, som utgår från mobbningens synliga uttryck, tar itu med symptomen. Den andra är förebyggande arbete, till exempel kompissamtal, där eleverna lär sig att hävda sina gränser, övar upp sitt självförtroende och på så sätt kan hålla mobbare på avstånd. Det är ett långsamt arbete men resultatet blir djupgående och beständigt. Se vidare under menyn Den goda skolan/Kompissamtal, hur arbetet bedrevs på Slottsvångsskolan i Helsingborg.
För att analysera och få handlingsberedskap för insatser mot mobbning är det värdefullt att se problematiken ur olika perspektiv. Samhällsperspektivet speglas i undermenyerna Styrdokument med citat ur och länkar till Skollagen och diskrimineringslagen samt i menyn Skolverket med beskrivning av synen på kränkningar och mobbning i skolan. I Historik riktas ljuset mot några forskare och opinionsbildare av stor betydelse för hur medvetenhet och kunskap om mobbning har utvecklats sedan 1970-talet och som i sitt arbete har haft fokus på individ- och grupperspektiv.
Förebyggande och hantering för att sätta stopp innehåller en rad konkreta förslag på hur skolpersonal kan handskas med mobbning. Här finns också presentation av Friends arbete och av Gävlemodellen för utbildning av skolpersonal och utveckling av system för insatser mot mobbning. Med ett hoppingivande exempel av hur hon i rollen som skolläkare medlade mellan två mellanstadieelever avslutar Karin Utas Carlsson sina exempel på insatser mot mobbning. Se undermenyn Vuxenmedling i mellanstadiet.