Leken är uråldrig och spontan
Teatern är antik och inövad
Gemensam kärna:
Att låtsas tillsammans
Att agera tillsammans
Eller med andra ord
Interaktion i Fiktion
(Österlind 2015)
Dramapedagogik har sina rötter i rollek och teater
Dramapedagogik är ett samlingsnamn för lärande metoder byggda på samspel i fiktiva situationer. Internationellt används ofta endast begreppet drama. Som ämne i skolan heter det drama och ibland teater. Pedagogiskt drama betecknar i allmänhet ämnet inom lärarutbildning.
Kärnan i drama består av ”ett pedagogiskt ledarskap, en grupp i samspel och en fiktiv skapande handling” (Wiechel, 1993).
Drama ”är ett både praktiskt och teoretiskt ämne med en helhetssyn på individen och med fokus på integrering av känsla, tanke och handling i en utvecklande process” (Lepp, 1998).
Varför drama?
Världen förändras snabbt och i skolans värld arbetar man hårt för att inte komma på efterkälken. I ett framtida perspektiv får vårt sätt att organisera lärande processer stor betydelse för mänskligt liv på jorden. För många människor kan dramapedagogik framstå som ett recept på hur undervisning kan göras mera lustfylld. Det ses som ett kulturinslag bland många och något som man kan ha eller vara utan beroende på ekonomi eller tillgång till personer med dramakompetens. Det går också att se på dramapedagogik på helt andra sätt, bl a som potentiell resurs för grundläggande fredsundervisning.
Dramapedagogik kan varken rädda världen eller skapa idealmänniskor. Drama förenklar knappast tillvaron men kan ge människor verktyg att se sig själva och förhålla sig till sin omvärld på nya sätt.
Vi kan göra tankeexperimentet vad det skulle betyda om alla människor på djupet kunde leva sig in i vad fattigdom innebär, som att inte ha mat för dagen till sina barn och inte ha tillgång till rent vatten. Skulle det medföra att tillräckliga resurser avsattes för att lösa problemen långsiktigt? Om alla människor verkligen förstod vad det innebär att vara på flykt för sitt liv, skulle vi då få en annan flyktingpolitik? Hade den tillfälliga asyllagen varit otänkbar om alla politiker haft inlevelseförmåga i flyktens innebörd?
Kunde satsningen på att utveckla fredliga konfliktlösningsmetoder bli större än satsningen på vapentillverkning, om alla människor levde sig in i de trauman och den stress som krig förorsakar civilbefolkning och soldater? Vår förmåga till inlevelse i andras situation – att gå i andras skor och på så sätt byta perspektiv – kommer att ha en avgörande betydelse för hur konstruktiv konfliktlösning, medbestämmande och demokrati kan utvecklas i framtiden. Vi vet idag att det inte räcker med en materiell standardhöjning och lång utbildning. Det är något mer som krävs för att förändra världen.
Drama i Den goda skolan
Många dramapedagoger har erfarenhet av att skolor har behov av deras kunskaper för att få hjälp med stökiga klasser. Den primära uppgiften blir att bidra till förbättring av skolklimatet. Lekar, gruppövningar, improvisationer, rollspel och olika teaterformer ingår i repertoaren. Klasser som har svårt med samarbete kan behöva starta med lekträning i en anda så fri från konkurrens som möjligt för att successivt våga vara i roll och göra improviserade spel om ämnen som är angelägna för dem.
Ramen kring dramalektionen är viktig för att skapa lugn och trygghet. Det innebär också att klassen kan behöva övning i att lyssna på varandra och respektera turordning. Eftersom arbetsformen är friare än i vanlig undervisning men samtidigt ställer krav på ett avancerat samarbete för att potentialen i ämnet ska kunna utvecklas, kan inskolning i drama ta varierande tid.
Dramapedagogen lägger mycket möda på att skapa ett positivt gruppklimat. Att etablera gruppen innebär att sätta igång, skapa ramar för och utveckla arbetet så att alla känner sig sedda och accepterade och att en ömsesidig tillit finns mellan eleverna och i förhållande till ledaren. Arbetet ska vara lustfyllt och på samma gång seriöst. När en klass är inskolad i arbetsformen och etablerad som grupp, sker arbetet med stor koncentration och stort intresse. Då finns en verklig grund för lärande och skapande processer och klassen medverkar till att skapa en god skola.
Drama kan i skolan bidra till att
- utveckla elevers förmåga att leva sig in i andras liv och bevekelsegrunder, att förstå andra människor inifrån, att utveckla empati genom att vara i roll
- stärka elevers självkänsla och självförståelse
- utveckla kreativitet, samspel och samarbete mellan elever
- skapa förståelse för hur vi påverkas av andra och påverkar varandra i vardagligt liv och i konfliktsituationer i samhälleligt mikro- och makroperspektiv.
Den grundläggande understa nivån i Cohens pyramid kan relateras till Drama i Den goda skolan – se Den goda skolan/Cohens pyramid. DRACON i skolan berör den andra nivån i triangeln och handlar om att träna elever, lärare och all skolpersonal i konstruktiv konflikthantering (se Konflikthantering/DRACON)
Rollspel
Rollspel kan vara enkla vardagssituationer som man tränar på att bemästra. De kan också bestå av rollinstruktioner och ett detaljerat händelseförlopp, som man improviserar i mindre grupper i skilda rum. Sådana instruktioner till spel ingår i den metod som Björn Magnér (1980) utvecklade på fritidsgårdar i Göteborg under 1970-talet. De socioanalytiska rollspelen inkluderar förarbete med åsiktsprövning och flera steg av efterbearbetning. Grupptryck, mobbning, alkohol är exempel på ämnen som kan ingå i Magnérs samhällsinriktade metod. Den syftar till att få deltagare att kritiskt undersöka var deras värderingar kommer ifrån och hur det påverkar deras handlande.
I allmänhet omfattar ett rollspel någon form av uppvärmning och introduktion före spelet. Efter spelet talar man först om de känslor som har väckts i rollpersonerna och reflekterar därefter över konsekvenserna av de olika personernas agerande för att slutligen knyta upplevelserna till egen verklighet.
Rollspel bör inte direkt återspegla en aktuell konflikt utan genomföras så att det finns en skyddande distans för deltagarna. Det kan ske genom att spelet handlar om en konflikt i en annan tid eller plats och med fiktiva personer. Man undersöker ett fenomen och inte om någon person har burit sig illa åt. I alla drama- och rollspelssituationer skyddas den enskilde deltagarens integritet. Det är lättast att få den ovana rollspelaren aktiv med tydliga, skrivna rollinstruktioner. Spänning i spelet uppstår när rollinstruktionerna innehåller uppgifter om attityder och känslor. Rollspel i teori och praktik av Björn Nilsson och Anna-Karin Waldemarsson (1988) ger en teoretisk bakgrund till rollspel och 100 konkreta exempel.
Forumteater och Forumspel
Forumteater och, dess pedagogiska form, forumspel har stor spridning som konflikthanterande metod i svenska skolor. Det beror främst på Katrin Byréus (2010) och några efterföljares mångåriga utbildning av lärare, fritidspedagoger och dramapedagoger men också på att dess upphovsman Augusto Boal (1931-2009) (referens 1979) under många år regelbundet gav kurser i Sverige och spred kunskap om Theatre of the Opressed.
Augusto Boal, brasiliansk teaterman, utvecklade sin teatergrupps arbete genom att involvera publiken i konfliktlösning. Olika lösningar prövas antingen genom att åskådare byter ut skådespelare eller geom att åskådare ger instruktioner om ändrad strategi till skådespelare i roll som den/de förtryckta i en konflikt. Boal var verksam i många länder, fångade upp lekar och övningar och spred dem vidare samtidigt som han utvecklade nya former för att svara mot samhällsbehov i olika delar av världen.
Forumteaterföreningen i Sverige www.forumteater.se bidrar till att sprida kunskap och medvetenhet om metoden, bl a genom årliga seminarier.
Byréus kallar sin metodiska kombination av värderingsövningar och forummetodik för forumspel. Forumspel har i allmänhet inte någon utomstående publik utan alla i en undervisningssituation blir medskapare både som aktörer och publik. Se också FORSKNING/Dramapedagogik!
Byréus talar i arbete med barn mer om orättvisor eller dilemman än om förtryck. Ett forumspel är till sin grund konstruerat på samma sätt som forumteater, d.v.s. att spelgruppen utgår från en tydlig konflikt som intresserar dem och som handlar om hur en eller flera personer misslyckas med att hantera konflikten. Den trappas i stället upp och slutar eländigt. Med barn och unga ska spelet inte ta mer än 5-7 minuter. Spelet ska göras allmängiltigt och den som har berättat om konflikten bör inte spela sig själv. Alla väljer fiktiva namn till rollerna. Det är frivilligt att delta i spelet. (Se detaljerad beskrivning i Du har huvudrollen i ditt liv.)
Värderingsövningar liksom olika typer av lekar fungerar som uppvärmning och ett sätt att spåra in på angelägna ämnen som vänskap, ledarskap, snatteri. Vanliga typer av värderingsövningar är heta stolen med påståenden som deltagarna kan säga ja, nej eller kanske till, och fyra hörnövning där man instämmer i ett av tre alternativ eller har annat förslag som fjärde alternativ. Fyra hörnövning fungerar väl som gruppindelning inför planering av forumspel. Värderingsövningar
DRACON i skolan
Forskningsprojektet DRACON International (se FORSKNING/Dramapedagogik) ledde i Sverige bl a till utformning av ett program för skolan, där drama i kombination med konfliktteori, ger elever redskap att själva hantera konflikter konstruktivt. Programmet, som utvecklats genom aktionsforskning i åk 8, finns redovisat i DRACON i skolan. Drama, konflikthantering och medling (Grünbaum & Lepp, 2005). De tolv lektionerna syftar till att ge elever mod och kunskap om hur de själva som tredje part kan hjälpa kamrater att trappa ner konflikter. Programmet omfattar också introduktion i kamratmedling och kamratundervisning.
Med lekfulla inslag och inlevelse i olika personers reaktioner i konflikter integreras teori och praktik. Lärandet om konflikthantering blir konkret och förankrat i elevernas livsvärld. För att kunna bena upp och förstå en konflikt behöver man kunna identifiera parter och maktförhållande i konflikter. Upplevelser varvar med reflektion i undersökningen av hur konflikter uppstår och kan trappas ner enligt Galtungs ABC-teori (Se FORSKNING). Rollspel i par och konfliktspel byggda på egna berättelser bygger successivt upp kunskap om konflikters dynamik.
Thomas & Kilmanns modell för analys av konflikthanteringsstilar utgår från fem djursymboler. De familjespel som åskådliggör djurstilarna kan ge deltagarna starka aha-upplevelser. Med djursymboliken får elever och lärare ett användbart sätt att kommunicera om konflikter. Se Konfliktkartan: vinna-vinna
Tredje part och medling är i fokus i egenproducerade konfliktspel som videofilmas. Spelen genomförs som forumspel där åskådarna kan ropa stopp, byta ut aktörer och prova alternativa sätt att hantera konflikten. Till skillnad från forumteater sker rollbytena med rollperson som uppfattas som möjlig tredje part och inte med en förtryckt huvudaktör. Baskunskaperna om konflikter kommer till god användning i analysen av spel och rollbyten.
Med kunskap om opartisk tredje part blir steget kort till introduktion i medling och att själv pröva att medla i konfliktspel. Programmet avslutas med att eleverna undervisar yngre elever om konflikter. Till boken Dracon i skolan finns en dvd som ger exempel på hur undervisningen kan gå till i en klass 8.
Det svenska DRACON-programmet har i sin helhet eller i delar använts med andra åldersgrupper från åk 5, på högstadiet och gymnasiet. Det har också visat sig fungera väl i vuxenutbildning, på folkhögskolor, vid utbildning av skolpersonal och på lärarutbildningar. Den som leder programmet ska helst ha grundkunskaper om konflikthantering och viss erfarenhet av drama.
Lektionsexempel ur DRACON i skolan
Referenser
Boal, Augusto (1979). De förtrycktas teater. Södertälje: Gidlunds.
Byréus, Katrin (2010). Du har huvudrollen i ditt liv. Om forumspel som pedagogisk metod för frigörelse och förändring. Stockholm: Liber.
Byréus-Hagen, Katrin (2001) Bella – Grus och glitter 2. Ett material för dig som vill arbeta med tjejgrupper. Stockholm: KSAN.
Grünbaum, Anita & Lepp, Margret (2005). DRACON i skolan. Drama, konflikthantering och medling. Lund: Studentlitteratur.
Lepp, Margret (1998). Pedagogiskt drama med fokus på personlig utveckling och yrkesmässig växt. Stockholm: Almqvist & Wicksell.
Magnér, Björn (1980). Hur vet du det? Socioanalys i praktiken. Göteborg: Esselte Studium
Nilsson, Björn & Waldemarsson, Anna-Karin (1988). Rollspel i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Wiechel, Lennart (1993). Drama i lärarutbildning. I Dramapedagogik (nr 3).
Österlind, Eva (2015). Drama med didaktisk inriktning. Installationstal Stockholms universitet. DramaForum nr 3-4.