”Tolerans” betyder enligt våra vanligaste ordböcker: fördomsfrihet, förståelse, mänsklighet, upplysthet, vidsynthet, empati.
” Tolerans innebär att leva med olikheter, fokusera på hur vi löser konflikter och kompromissa om utrymmet – i samexistens.” (Teskedsorden)
”Det som började som nedsättande tillmälen, inledningen till dehumaniseringen, fortsatte med isolering i gettot och resulterade i mord. Det har hänt, det kan hända igen. Ignorera inte det som händer omkring dig nu, för jag känner igen denna början. – – Vänj dig aldrig, blunda inte för det obekväma, för tecken som kan förebåda ondska. Höj din röst för rättvisan, fånga ögonblicket när din röst kan ändra på det påbörjade onda och var med och skapa en bättre värld.” (Hédi Fried i ”Handbok för demokrater”, 2018)
Här finner du några av de PROJEKT och UNDERVISNINGSMATERIAL av olika slag som är mest använda i våra skolor i dag i arbetet mot diskriminering, främlingsfientlighet, rasism. Vi låter dem i första hand presentera sig själva:
TOLERANSPROJEKTET
Toleransprojektet som nu drivs av Segerstedtsinstitutet vid Göteborgs universitet, bygger på en modell som har sitt ursprung i mordet på 14-årige John Hron i Kungälv av fyra nazistiska tonåringar år 1995. Projektet har bedrivits framgångsrikt i såväl Kungälvs kommun som i andra kommuner sedan år 1999.
Projektet bedrivs som ett skolarbete och uppfyller kursmål i svenska, historia, religion, samhällskunskap samt bild och bedrivs under ett helt läsår, vanligtvis under ca 10 heldagstillfällen. I undervisningen reflekterar och praktiserar man med samarbetsövningar mellan eleverna och med olika normkritiska värderingsövningar som görs både individuellt och i grupp. Projektet avslutas med att varje grupp genomför en studieresa till Förintelsens platser.
Verksamheten vid Segerstedtsinstitutet bygger på att hjälpa kommuner, skolor och civilsamhällesorganisationer att utveckla ett arbete som förebygger rasism och extremism. Segerstedtsinstitutet bedriver utbildningar i samarbete med andra institutioner vid universitetet. Ofta blir resultatet av denna utbildade grupp studenter att ett Tolerensprojekt startas i den egna skolan och kommunen eller organisationen. Eleverna söker själva till projektet, det är frivilligt att delta och projektet är generellt mycket populärt bland eleverna. En undervisningsgrupp består av elever från olika etniska, sociokulturella och ekonomiska bakgrunder och gärna från olika skolor i kommunen. Institutet samverkar med skolorna och kommunerna och hjälper dem att få igång sitt arbete – det är en lång process. Man samarbetar idag med ca 60 skolor i 20 kommuner.
Samverkan | Segerstedtinstitutet, Göteborgs universitet (gu.se)
Om det Toleransprojekt som sedan 2015 pågår i Borlänge berättar dramapedagogen Åsa Backeus i bilagan Toleransprojektet i Borlänge
FORTBILDNING i samarbete med Forum för levande historia. Pedagogiskt arbete mot antisemitism 7,5 hp
Start 3 september – 29 december 2023, digitalt och tre fysiska träffar.
Sista ansökningsdag 9 juni-23
UNDERVISNINGSMATERIAL från Toleransprojektet:
Ingen blir nazist över en natt. Om hur skolan kan möta intoleranta elever av Christer Mattsson/Magnus Hermansson Adler.
Efter det nazistiska mordet på John Hron i Kungälv fick Christer Mattsson uppgiften att utarbeta en metod för arbete med elevgrupper som stör och kränker på grundskolan och i gymnasiet.
Metoden bygger på att först förstå vilka drivkrafter som ligger bakom ett rasistiskt och främlingsfientligt beteende, för att därefter kunna möta eleven, med dialog och kraftfulla pedagogiska insatser.
Läs mer om boken på www.nok.se/titlar/akademisk-pedagogik/ingen–blir–nazist-over-en–natt
10 lektioner om tolerans av Christer Mattsson & Magnus Hermansson Adler.
Christer Mattsson är den SO-lärare i Kungälv som efter mordet på John Hron grundade Toleransprojektet.
Ur Förordet: ”Undervisning om tolerans är ingen debatt om vem som har rätt och vem som har fel. Det handlar om att stimulera eleverna till att vilja, kunna och våga undersöka hur andra människor tänker. Människor i vår närhet och människor som på olika sätt är långt ifrån en själva. För den som tycker att homosexualitet är äckligt är det provocerande att påstå att det är normalt. Intoleranta elever är duktiga på att provocera, inte minst sina lärare. Frågan är om vi lärare har fantasi nog att förstå att vi är provocerande tillbaka.”
”Undervisning för tolerans är en långsam process, det sker inte över en natt eller en temadag.”
Boken inleds med 70 s teori och resonemang kring de 10 minst heldagslektioner som bäst genomförs av ett väl förberett team. Projektet erbjuder utbildning och handledning.
Läs mer om boken på 10 lektioner om tolerans – Natur & Kultur (nok.se)
TESKEDSORDEN
Inte en främling – berättelser som utmanar normer och fördomar
Varför upplever vissa av oss att vi är främlingar i vårt eget land? Under 2014 startade Teskedsorden projektet Inte en främling – en serie personliga berättelser och funderingar kring ämnen som identitet, diskriminering, normer och mångfald. Smärtsamma och starka texter har vuxit fram och nu finns några av dem samlade i boken Inte en främling – 41 berättelser om identitet och mångfald. En bok som ställer frågan – vem ska man vara för att platsa i Sverige? Boken kan användas som exempelvis diskussionsunderlag i undervisningen i svenska, historia och samhällskunskap.
Inte en främling, en lättläst version, – 20 berättelser om identitet och mångfald, tänkt inte minst för nya svenskar, kom i augusti 2016 i samarbete med Vilja förlag. En bok som kan bygga broar.
Boken finns att köpa http://www.viljaforlag.se
Finns att köpa på Bokus eller Adlibris
Vardagens Civilkurage är en ungdomsorganisation som arbetar med korta rollspel. Man tränar tredjepartsingripanden mot förtryck av olika slag, såsom rasism, sexism, homofobi, händelser som sker i vardagen. Avdelningar finns på flera håll i landet. I Malmö driver föreningen med bidrag (Allmänna Arvsfonden) det tre-åriga projektet ”Klimatprata!”.
http://www.vardagenscivilkurage.se
En grundbok som ger den teoretiska bakgrunden och det praktiska genomförandet:
Ekerlund, F., Molander, J. & Sörnmo, G. (2018). INGRIP! En handbok i vardagligt civilkurage. Stockholm: Trinambai.
STIFTELSEN OCH TIDSKRIFTEN EXPO
”Stiftelsen EXPO har till uppgift att motverka rasism. Expo/Utbildning utvecklades med stöd av Stiftelsen Natur och Kultur och Lärarnas Riksförbunds forum för humaniora och samhällsvetenskap. Sajten riktar sig till gymnasiet och grundskolans senare år.
Expo erbjuder föreläsningar, här är några axplock:
För lärare – Med myter som vapen
För lärare- Att förstå och motverka rasism i skolan
UNDERVISNINGSMATERIAL
Med myter som vapen är en faktabok om konspirationsteorier och den roll som de spelar idag – sida vid sida med andra begrepp som alternativ sanning och fake news.
Boken riktar sig till lärare och pedagoger i skolan och är tänkt som ett underlag för skolpersonal som vill bemöta och hantera konspirationsteorier bland eleverna. Boken ger information om konspirationsteorier och tips och råd på hur man kan bemöta dem i praktiken.
Boken och en handledning för lärare kan laddas ner som pdf.
Pdf: Med myter som vapen | Expo.se
Handledning: För lärare – Med myter som vapen | Expo.se
För mer info om pris, tider och bokning ta kontakt via utbildning@expo.se alt. 08-400 219 60.
EMERICHFONDEN
Emerichfonden bildades 1994 på initiativ av Emerich Roth som var förintelseöverlevare, författare, föreläsare och socialarbetare. Fondens syfte är att stödja skolungdomars insatser mot våld och främlingsfientlighet. Fonden arbetar helt ideellt.
Emerich Roth 1924-2022
I boken”Hatet mot judarna” som gavs ut i fjol porträtterades Emerich Roth och andra överlevande av fotografen och författaren Sanna Sjöswärd.
”Vi som upplevt hatets och våldets värsta fasor är av naturliga skäl mest oroliga inför det som sker i våra dagar för vi vet vilka gränslösa grymheter hat och våld kan leda till om det inte stoppas i tid. Det är nu viktigt att tänka framåt och finna olika vägar som bäddar för kontinuiteten så att kommande generationer kan lära något av Förintelsen och inte bara om Förintelsen”, lyder ett utdrag ut Emerich Roths vittnesmål.
Emerich Roth 1924 2022 – YouTube
Projekt
”Hans namn var Emerich” en föreställning som berättar om Emerich Roths upplevelser under andra världskriget och i förintelseläger. Till föreställningen finns även ett pedagogiskt material med både för- och efterarbete som kan genomföras i klassrummet.
Föreställningen är framtagen med stöd av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) och i samarbete med Fredens hus i Uppsala.
https://www.fredenshus.se/hans-namn-var-emerich/
Det finns möjlighet att boka föreställningen under läsåret 2023-2024 ( vårens förställningar är fullbokade).
För prisuppgifter och bokning kontakta oscar@fredenshus.se.
Out är ett projekt som i samarbete med Fredens Hus syftar till att öka medvetenheten hos unga med faran med våldsbejakande miljöer och antidemokratiska organisationer. Projektet stöds av MUCF och Stieg Larssons stiftelse. Inom projektet har det tagits fram kortfilmer om förintelseöverlevaren Emerich Roth och personer som själva lämnat våldsbejakande eller antidemokratiska organisationer.
Det går också att lyssna till en föreläsning av Emerich Roth, ”Vägen ut”, som finns på UR-play
UR Samtiden – Emerich Roth – vägen ut | UR Play
En bok med grund i Emerichs föreläsningar och de brev som han mottagit under åren har producerats med stöd av MUCF (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor).
Boken 101 brev – en bok med ungdomars tankar om hat och förintelsen går att köpa i bokhandeln eller nätbokhandeln. Klassuppsättning (25 ex, 1500 kr) kan beställas från Fredens hus. www.info@fredenshus.se
Vandra i Emerich Roths fotspår är ett samarbetsprojekt med Fredens hus. Emerichfonden har sedan 2016 ett stipendium till skolor som med stort engagemang vill arbeta för att hålla minnet av Förintelsen levande. Genom stipendiet ”Vandra i Emerich Roths fotspår” utbildas lärare och unga i Europas mörkaste historia, får kunskap och verktyg i demokrati och arbete mot främlingsfientlighet, i hatets mekanismer och i förmåga att identifiera och agera mot anti-demokratiska krafter. Eleverna får följa och bli en del av Emerich Roths livsöde, gärning och kärleksbudskap för att slutligen själva kunna verka i hans anda i framtiden.
ANSÖKAN
Emerichfonden efterlyser varje år en eller flera skolor som vill anta utmaningen att låta sina elever Vandra i Emerich Roths fotspår och utbildas till Emerichambassadörer. Ansökan görs genom att skicka in en text där ni motiverar varför just er skola ska bli antagen.
Frågor, funderingar och/eller mer information om samtliga tillfällen och aktiviteter inom projekts gång, vänligen kontakta
UNDERVISNINGSMATERIAL
Vägen ut ur hatet av Emerich Roth
Vägen ut ur hatet är ett läromedelsmaterial om hatets och ondskans mekanismer. Materialet är en utgångspunkt för hur vi gemensamt i dialog och handlingar kan motverka våld och främlingsfientlighet. För högstadiet och gymnasiet.
Materialet är finansierat av Allmänna Arvsfonden för att användas i skolorna. Det innehåller en lärarhandledning, flera filmer och en bok. Materialet skall fungera som en fortsättning på ER:s arbete och skall framöver kunna ”ersätta” hans personliga besök i skolorna.
Beställning av materialet:
Malin Ekelund tel 0454-41306
malin@mixiprint.se
FREDENS HUS
Fredens Hus är en ideell förening som arbetar i Dag Hammarskjölds anda. Genom utställningar, projekt och pedagogisk verksamhet med fokus på barn och unga arbetar man för social hållbarhet. Det handlar om fredsarbete på gräsrotsnivå för att främja jämställdhet, motverka rasism och intolerans och att träna konflikthantering och aktivt medborgarskap.
Projekt
På Fredsportalen hittar du som lärare ett utbud av övningar och material för att arbeta med fred, social hållbarhet och mänskliga rättigheter i skolan.
En del av övningarna går att arbeta med på egen hand och en del kräver att ni bokar en av Fredens Hus pedagoger för att hålla workshopen i klassrummet eller via nätet.
“Hans namn var Emerich” en föreställning som berättar om Emerich Roths upplevelser under andra världskriget och i förintelseläger. Till föreställningen finns även ett pedagogiskt material med både för- och efterarbete som kan genomföras i klassrummet.
Föreställningen är framtagen med stöd av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) och i samarbete med Emerichfonden.
Det finns möjlighet att boka föreställningen under läsåret 2023-2024 ( vårens förställningar är fullbokade).
För prisuppgifter och bokning kontakta oscar@fredenshus.se.
Out är ett projekt i samarbete med Emerichfonden som syftar till att öka medvetenheten hos unga om faran med våldsbejakande miljöer och antidemokratiska organisationer. Inom projektet har det tagits fram några kortfilmer om förintelseöverlevaren Emerich Roth och personer som själva lämnat våldsbejakande eller antidemokratiska organisationer.
Det går också att lyssna till en föreläsning av Emerich Roth, ”Vägen ut”, som finns på UR-play
UR Samtiden – Emerich Roth – vägen ut | UR Play
En bok med grund i Emerichs föreläsningar och de brev som han mottagit under åren har producerats med stöd av MUCF (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor).
Boken 101 brev – en bok med ungdomars tankar om hat och förintelsen går att köpa i bokhandeln eller nätbokhandeln. Klassuppsättning (25 ex, 1500 kr) kan beställas från Fredens hus. www.info@fredenshus.se
Vid frågor vänd dig till antonio@fredenshus.se
Emerichambassdörerna är ett samarbetsprojekt med Fredens Hus som drivs med stöd av MUCF (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor). Projektet avslutas januari-21, en ny hemsida har skapats.
http://www.emerichambassadorerna.se
Vid frågor vänd dig till antonio@fredenshus.se
Vandra i Emerich Roths fotspår är ett samarbetsprojekt med Emerichfonden.
Under tre terminer får eleverna på högstadie-eller gymnasieskolor arbeta med Fredens hus och Emerichfondens material samtidigt som personal på skolan fortbildas i metoder och övningar för arbete med normer, demokrati, mänskliga rättigheter. Fortbildningsinsatserna riktar sig till all personal vid skolorna.
En skola, Viktor Rydbergs gymnasium i Sundbyberg, är aktuell i år. Information om ansökan till 2022 kommer under oktober månad.
Vid frågor kontakta antonio@fredenshus.se
HÉDI FRIED och FACING HISTORY – AND OURSELVES
Hédi Fried (1924-2022) var lika mycket psykolog som författare och hade genomlevt Auschwitz, Bergen-Belsen och andra läger. Hon blev först känd genom sina böcker, som lika sakligt som levande beskriver vad som aldrig får glömmas: Skärvor av ett liv (1992), Livet tillbaka (1995) och Ett tredje liv (1997)
Samtidigt började hon mer och mer verka genom samtal, föreläsningar, workshops och seminarier för olika grupper (andra överlevande, psykologer, lärare, socialarbetare), genom otaliga skolbesök och medverkan i lärarutbildningen, snart också i dagspressen och TV, och med våra politiker, ofta på hög nivå.
För sina samtal med deltagarna i olika aktiviteter arbetade psykologen Hédi fram 17 frågor för samtal om Förintelsen – starkt engagerande och i dag kusligt aktuella, eftersom de pekar på de mekanismer som gjorde Förintelsen möjlig och som är just vad vi ser i dag. Detta är kärnan i Hédis 30 år av undervisning på alla nivåer.
2017 kom Frågor jag fått om Förintelsen. Där har författaren samlat många av de frågor hon fått under åren, av elever och av vuxna. Varje fråga får ett insiktsfullt svar som kan vara till hjälp både för den som har frågor och för den som ska undervisa i empati, tolerans och ansvarstagande – på vilken nivå det vara må. Boken skickades hösten 2020 ut som gåva till landets alla gymnasieskolor från Hédi Fried och förlaget Natur och Kultur.
Ett längre avsnitt av det sista kapitlet, i dag kusligt aktuellt, finner du, med tillstånd från förlaget, här: Vad kan vi lära av Förintelsen… Här ett utdrag :
”Det är viktigt att komma underfund med sina egna fördomar. Ett sätt att göra det är att så snart man känner motvilja mot någon ställa sig frågan: varför? Att rannsaka sig och upptäcka ursprunget till känslan. Fördomar ligger till grund för hatkänslor, rasism, antisemitism, antiziganism och antimuslimism, känslor som ibland kan bero på att någon ur den gruppen vållat oss skada. Men man måste lära känna individen för att kunna bedöma den. Vi är instinktivt rädda för det okända, det är en primitiv känsla hos människan. I tidernas begynnelse, när människor levde i småbrukarsamhällen, var denna känsla livsbevarande, det okända kunde vara farligt, men i dag är den kontraproduktiv.
Var och en av oss har ett ansvar, både för samhället vi lever i och för oss själva. Människor var inte annorlunda på trettio-eller fyrtiotalet än de är i dag, samma människotyper lever kvar. Det ser man bäst på skolgården, i mobbningssituationer. Där finns förövaren som slår, offret, och den som bara tittar på utan att ingripa, åskådaren. Förhoppningsvis finns även en och annan som kommer till offrets hjälp. Att man inte ska vara en förövare är självklart, men man får inte heller vara en åskådare, det gör en lika skyldig som förövaren.”
Hédi Fried har länge samarbetat med den amerikanska stiftelsen Facing History and ourselves,
I Livets pendel. Fragment, erfarenheter, insikter (2003) delar författaren med sig av ”insikterna av sina djupaste gömda erfarenheter, i förhoppningen att kunna hjälpa andra människor ur upplevelsen av förföljelse, krig och våld.”
Här finns också en lärarhandledning, s 217-272, som, förutom värdefulla bakgrundsfakta, ger förslag till upplägg av 3-4 lektioner för åk 4-6 (som bl a utgår från barnteckningar), och en presentation av det unika undervisningsmaterialet för äldre elever FACING HISTORY AND OURSELVES . Det har, delvis i samarbete med Hédi, utarbetats av en stiftelse i Boston vars representanter flera gånger har besökt den svenska lärarutbildningeni. Grundläggande budskap och röd tråd i materialet är att den som ”bara” ser på är både delaktig och medansvarig i vad som händer. År 2000 lades materialet under några år in som en 5- poängskurs vid dåvarande lärarhögskolan i Stockholm. Den innehållsrika handboken har tyvärr ännu inte översatts till svenska men kan läsas på och beställas från stiftelsens hemsida www.facinghistory.org .
Metoden presenteras så här i Livets pendel, s 245-246:
”(Metoden) utgår från den franske statsmannen Alexis de Toquevilles (1805-1859) uttalande om demokratin som ett livslångt lärlingskap i frihet. Innan vi kan möta historien måste vi möta oss själva, och undersöka vilka fördomar och tillkortakommanden vi har.
Metoden vänder sig till både intellekt, känsla och handling, och den använder sig av interaktiva metoder med nivåfilm, föreläsningar, konst, litteratur och workshops. Lärare och elever börjar med att arbeta på individnivå – – -, sedan undersöker de hur samspelet mellan individ och samhälle ser ut – – – och först i tredje hand går de in på det historiska skeendet för att lära sig om skeendet och människorna bakom. Man utgår från Förintelsen, såsom varande det bästa exemplet på vad som händer i en demokrati när de demokratiska lagarna sätts ur funktion. Från Förintelsen går man in på andra folkmord.
Följande punkter är viktiga att reflektera över:
- fördomar och stereotyper
- den egna rollen i samhället
- vikten av att göra ett val
- den tunna skiljelinjen mellan ondska och godhet
Denna metod har använts i olika skolor i USA under de senaste 25 åren. Flera utvärderingar visar att eleverna fått ökad förmåga i fråga om
- kritiskt tänkande
- moraliska resonemang
- empati
- mognad
- engagemang
- intresse för etniska grupper
- självkännedom
- kunskaper
Eleverna uppvisar också
- minskad aggressivitet
- minskade rasistiska tendenser”
Efter sin presentation av metod och utvärdering ger Hédi Fried några förslag till lektioner inom några av metodens basområden: Individ och samhälle (Handen, Livskartan, Isberget), Händelsen/det historiska skeendet/ och Vad kan vi göra för en önskad framtid?
2017 initierade Hédi Fried också ett stort demokratiprojekt som samlade ett antal kulturpersoner till att gå ut och föreläsa och samtala i alla upptänkliga sammanhang om sin uppfattning om vad demokrati är och gav ut antologin Handbok för demokrater (2018) med Elizabeth Åsbrink, Ola Larsmo och Sverker Sörlin i redaktionen.
2019 kom hennes sista bok, Historien om Badri, som berättar för barn om Förintelsen och vad som ledde fram till den.
Hédi Fried tilldelades 2019 Serafimermedaljen ”för synnerligen förtjänstfulla och mångåriga insatser i kampen för demokrati och mänskliga rättigheter”, samma år Palmepriset tillsammans med Emerich Roth, och 2020 Svenska FN-förbundets pris för mänskliga rättigheter med motiveringen: ”I en tid då auktoritära, nationalistiska och antidemokratiska krafter återkommer är hennes historia en påminnelse om vikten av att inte glömma. Hennes livsgärning tjänar också som inspiration för andras arbete mot rasism och för alla människors lika värde och rättigheter”
”HUR BLEV NI HELA?”
Dina Rajs och Jovan Rajs, Att återvända till livet (2018), Natur&Kultur, Stockholm. 338 sidor
Makarna Rajs lever sedan 1960-talet i Sverige. Hon tidigare som arkitekt, han som rättsöverläkare och professor på Karolinska Institutet. Deras bok är, säger de i förordet, ett försök att svara på en fråga de fick av en flicka i en skola de besökte: ”Vi vill berätta om hur vi, efter krig och folkmord, trauma och svår smärta, återvände till livet.”
Bara 250 barn av 5- 6000 överlevde Theresienstadt. Jovan Rajs är ett av dem som befriades i sista minuten i maj 1945. Då var han 12 år. Makarna skildrar i växelvisa kapitel den yttersta ondskan, skapad och utförd av människor för att förgöra människor – och hur den upplevs av barn. Enkelt men nästan outhärdligt konkret berättar de om de om de ”små” detaljerna, t ex en docka, och om de stora förlusterna: av föräldrar och nära anhöriga, av sin identitet som människa.
Lika konkret berättar de på samma sätt om de många små byggstenarna som efter befrielsen hjälpte dem att komma tillbaka till livet. Att finna ett sammanhang där man kan berätta och bli förstådd, som i den judiska ungdomsföreningen i dåvarande Jugoslavien, där de senare etniska förföljelserna ännu inte brutit ut. Eller att senare få komma till ett land som Sverige, där det åtminstone då gick att bygga upp ett nytt liv också i sitt gamla yrke. Makarna skildrar både problemen och den hjälp de fick på vägen så att vi förstår att det inkluderande mottagande som också mötte familjen är något vi ska bevara och utveckla.
”Våra ögon är placerade framtill i våra ansikten”, säger Dina Rajs i en TV- intervju för TV 2: s dokumentär om Theresienstadt på Förintelsens minnesdag 27 januari 2018. ”Det är för att vi ska blicka framåt, aldrig fastna i det förgångna, alltid göra det allra bästa av det vi har nu.”
Makarna Rajs tilldelades Raoul Wallenbergspriset ” för sitt arbete med att sprida kunskap om självupplevda erfarenheter från Förintelsen och civilkurage” som delades ut den 27/8-20 på Raoul Wallenbergs dag.
LÄS OCKSÅ
Ferenc Göndör (1984), A-6171. Ett judiskt levnadsöde. Partille: Warne förlag
Primo Levi (2013), Tre berättelser: Är detta en människa? Fristen. De förlorade och rädda. Stockholm: Bonniers förlag
Tatiana de Rosnay (2009), Sarahs nyckel. Stockholm: Bazar. Boken har också filmats.
FÖRENINGEN ZIKARON
Föreningen är ett nätverk av tredje generationens invandrare, bildat 2014. Föreningen erbjuder skolor föreläsningar där unga vuxna berättar sina släktingars historia från Förintelsen. Namnet ”Zikaron” betyder minne på hebreiska – och det är just det arbetet syftar till: att minnas.
2016 tilldelades Zikaron Micael Bindefelds Stiftelse till minne av Förintelsens stipendium.
Zikaron erbjuder högstadie- och gymnasieskolor kostnadsfria föreläsningar med överlevnadshistorier.
På www.Zikaron.se/vara forelasare kan du läsa presentationer av föredragshållare och hur du bäst tar kontakt med dem http://www.zikaron.se
Gå till fliken” FAQ”
RAOUL WALLENBERG ACADEMY
Raoul Wallenberg Academy “arbetar för att motivera unga människor att ta ansvar och agera. Vi vill göra så många som möjligt till medmänskliga förebilder, för andra att ta efter. Det gör vi genom att erbjuda utbildningar och skolprogram.”
Story Keepers
I Story Keepers får elever följa tre överlevande, Alexander, Livia och Renate, som berättar om sina liv från en lycklig barndom till ofattbart mörker under Förintelsen. Story Keepers är utvecklat för att fånga och behålla elevernas intresse. Interaktiv övningar med film och ljud används för att förstärka upplevelsen och öka förståelsen och empatin för människor som drabbats av Förintelsen. Materialet består av en app, lärarhandledning, affisch samt en PowerPoint. Det är utformat för gymnasiet och är gratis.
Story Keepers – Raoul Wallenberg Academy
RWA PLAY
En playkanal där vi ger lärare tips på hur man kan arbeta med civilkurage, självledarskap och att väcka ungas engagemang i klassrummet. Det är en kanal av lärare — för lärare. Raoul Wallenberg Academy möter många lärare och får ta del av många goda exempel på hur man praktiskt kan ta in värdegrundsuppdraget i klassrummet. Med RWA Play vill vi sprida de tipsen, verktygen, tankarna och reflektionerna till lärare i hela Sverige.
Skolmaterial – Raoul Wallenberg Academy
Den 7 december arrangerade Raoul Wallenberg Academy och The Global Village en föreläsning för 600 elever i Kistamässan, Stockholm. Där delade året Raoul Wallenberg-pristagare, Tobias Rawet, med sig av sina erfarenheter av Förintelsen. Utbildningsminister Anna Ekström öppnade föreläsningen.
Tobias Rawet delar sitt vittnesmål från Förintelsen – YouTube
ABRAHAMS BARN
Projektet Abrahams barn startade i Rinkebyskolan, Stockholm, i början av 90-talet som ett försök att tillsammans med eleverna undersöka likheter mellan kristendom, judendom och islam. Det drivs i dag som ett verksamhetsområde inom Sigtunastiftelsen, som arbetar med konfliktförebyggande pedagogiska program för skolans alla stadier.
Man erbjuder läromedel och fortbildning grundat på IE- metoden, identifikation och empati. Med utgångspunkt i berättelser arbetar man med identifikationsövningar i tal och skrift.
Abrahams barns tre huvudområden omfattar religionsdialog och kulturmöte, språkutveckling samt FN:s konvention om barnens rättigheter.
För mer information om kurser, seminarier och föreläsningar, se www.abrahamsbarn.se
UNDERVISNINGSMATERIAL
Samma rötter. Abrahams barn i tre religioner. Lärarhandledning. Av Dorothea och Fanny Rosenblad.
Den innehåller delar av den tidigare boken men har förstärkts med nya avsnitt om kung Salomo, Jesus/Isa och Mohammed samt legender i judendom och islam.
FORUM FÖR LEVANDE HISTORIA
Forum för levande historia lyder under Kulturdepartementet. Uppdraget är att vara ett nationellt forum som ska främja arbetet med demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter med utgångspunkt i Förintelsen. Myndigheten har särskilt till uppgift att
- informera om Förintelsen och kommunistiska regimers brott mot mänskligheten
- sträva efter att stärka människors vilja att aktivt verka för alla människors lika värde
Under de senaste åren har man tagit fram ett rikt utbud av undervisningsmaterial i form av faktasamlingar, lektionsförslag med lärarhandledningar, bilder, utställningar, filmer och workshops. Allt är synnerligen pedagogiskt, färdigt att använda och fritt att ladda ner.
En genomgående röd tråd i allt material är att man arbetar för alla människors medansvar i vad som händer.
Forum för levande historia har också sedan 2005 genomfört flera stora attitydundersökningar bland elever, med fokus på deras inställning till tolerans och intolerans.
NY RAPPORT
En ny ( förnyad) rapport som ta grepp om hur rasism uttrycktes förr. Historikern Martin Eriksson går igenom forskning på området fram till 1970-talet. Det går att ladda ner här.
Historisk forskning om rasism och främlingsfientlighet i Sverige – Forum för levande historia
UNDERVISNINGSMATERIAL
Brottsplats Moskva Nytt faktamaterial om terror och förtryck i Sovjetunionen under 1900-talet.
Brottsplats Moskva – Forum för levande historia
UTSTÄLLNINGAR
Forum för levande historia har utställningslokal på Stora Nygatan 10 Stockholm och har öppet för skolklasser att besöka utställningar och workshops.
Den tyska nazistregimens folkmord på judiska och romska barn- en utskrivbar utställning
Utskrivbar utställning: Barn under Förintelsen – Forum för levande historia
Det tysta arvet- en utställning om folkmordet på romer under förintelsen. Finns också som utskrivbar utställning.
Utskrivbar utställning: Det tysta arvet – Forum för levande historia
Demokrati pågår för åk 4-6
Finns också som digital utställning
Utställningen erbjuder en bred introduktion till demokrati som begrepp och levnadssätt. Vi följer demokratins utveckling och får under resans gång ta del av personliga öden och berättelser. I tillhörande workshop gör eleverna demokrati tillsammans genom att lösa ett rättvisedilemma och diskutera förutsättningar för demokratiska samtal. Finns nu som digitalt undervisningsmaterial
Demokrati pågår – Forum för levande historia
”Motstånd” är en miniutställning, ,som kan skrivas ut eller visas som bildspel till exempel på bibliotek, institution, kommunhus eller på skola. Den handlar om enskilda personer som stod emot, som valde att gå mot strömmen och ta kampen mot den nazityska terrorn.
Utskrivbar utställning: Motstånd – Forum för levande historia
Sverige och förintelsen åk 7-9, gymnasiet
Sverige och Förintelsen handlar om Sveriges relation och hållning till Förintelsen och lyfter fram enskilda individers mod, men också dåtidens rädsla och passivitet. Utställningen fokuserar på bland annat neutralitets- och handelspolitik, antisemitism och flyktingmottagande under åren 1933-1946.
Den rymmer vittnesmål, föremål och konstverk.
Se utställningen digitalt här.
Fortbildning
Distanskurs- Att undervisa om rasism
Kursen vänder sig till verksamma lärare på högstadiet, folkhögskolan, och annan vuxenutbildning inom samhällskunskap, religion och/eller historia.
Datum: 9/9-21/10- 24 Digitalt
Sök – Forum för levande historia
Islamofobi i historien och idag
Du får fördjupad kunskap om islamofobi samt verktyg i arbetet för en inkluderande skola. Föreläsning och presentation av rapport och stödmaterial
tisdag 10/9-24 kl. 13.00- 16.00 Digitalt
Fortbildning: Islamofobi i historien och i dag – Forum för levande historia
Svåra frågor i klassrummet, en självstudiekurs för lärare om att bemöta intolerans, ”alternativa fakta” mm.
Svåra frågor i klassrummet – Forum för levande historia
AMNESTY I SKOLA
Nytt metodmaterial och övningar i källvärdering för gymnasiet.
Metodmaterial i källvärdering (amnesty.se)
TIDLÖST TEMAARBETE I EN MÅNGKULTURELL KLASS
Projektet Vikingatiden i våra hemländer är lika användbart i dag som när Max Strandberg 1995 genomförde det i klass 4 A i Rinkebyskolan i Stockholm. Skolan hade då elever från 65 olika länder.
Först läste man i historieboken, lyssnade på berättelser och samtalade om vikingatiden i Sverige. Man arbetade också tredimensionellt, och byggde små vikingabåtar av papp och papper. Därpå forskade man vidare på egen hand, skrev och ritade. Utifrån detta ställde man samman nio frågor om livet under samma tidsperiod i de olika hemländerna, och fortsatte så sitt forskningsarbete med hjälp av föräldrar, hemspråkslärare och andra samt biblioteket.
Resultatet blev en utställning som visades på Rinkeby Stadsbibliotek, med vernissage för föräldrar, lärare, kommunaltjänstemän och press. Dessutom blev det en bok, Vikingatiden i våra länder, som ännu kan finnas på välsorterade bibliotek. Läs elevernas och lärarens beskrivning av projektet Så här har vi arbetat med VIKINGATIDEN
Dessa tidiga projekt har Max Strandberg senare utvecklat i sitt arbete vid Institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet. Där har han bl a gett ut Föräldrars livserfarenheter som resurs – läxor och formativ bedömning, med utförliga och konkreta förslag till samverkande läxuppgifter. Här finner du Exempel ur Läxor om o för kulturell mångfald
Max Strandberg undervisar i dag i didaktik vid Stockholms universitet, där han doktorerat med avhandlingen Läxor om och för kulturell mångfald med föräldrars livserfarenhet som resurs. Några kritiska aspekter (2014). Sök på http://su.diva-portal.org
ORGANISATIONER SOM GÄRNA GÖR SKOLBESÖK
Ta alla tillfällen i akt att bjuda in representanter för någon av de övriga freds-och biståndsorganisationer som också vänder sig till skolan, t ex Afrikagrupperna, Svenska Afganistankommittén, Colombiagrupperna, FN-föreningen i din hemort eller Sv FN-förbundet, IKFF (Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet), Kvinna till Kvinna, Latinamerikagrupperna, Svenska Läkare mot Kärnvapen, Rädda Barnen, Röda Korsets Ungdomsförbund, Svenska freds-och skiljedomsföreningen, UNICEF, Fredens Hus, Fredens Hus Göteborg och Vardagens civilkurage. Adresser finner du under menyrubriken LÄNKAR.
Referenser
Abrahams Barn. Annorlunda religionsundervisning i det nya Sverige (1994). Abrahams barn.
Fried, Hédi (1992). Skärvor av ett liv. Vägen till och från Auschwitz. Stockholm: Natur&Kultur.
Fried, Hédi (1995). Livet tillbaka. Stockholm: Natur&Kultur.
Fried, Hédi (1997). Ett tredje liv. Stockholm: Natur&Kultur.
Fried, Hédi (2003). Livets pendel. Fragment, erfarenheter, insikter. Stockholm, Natur&Kultur. Boken förmedlar författarens insikter av sina djupast gömda erfarenheter, och en lärarhandledning i att föra ut kunskaper om Förintelsen.
Fried, Hédi (2017). Frågor jag fått om Förintelsen. Stockholm: Natur&Kultur.
Mattsson, Christer & Hermansson Adler, Magnus (2008). Ingen blir nazist över en natt. Om hur skolan kan möta intoleranta elever. Stockholm Natur & Kultur (160 s).
Mattsson, Christer & Hermansson Adler, Magnus (2012). 10 lektioner om tolerans. Stockholm: Natur & Kultur (149 s).
Oz, Amos (3:e uppl. 2011). Hur man botar en fanatiker. Teskedsorden och Wahlström & Widstrand (91 s).
Oz, Amos (2018). Kära fanatiker. Teskedsorden och W&W.
Pohl, Daniel & Bengtsson, Alex (3:e uppl. 2013). Positiv Antirasism. Så förnyar vi en debatt som kört fast. Stockholm: Expo. (79 s), pris 100 kr.
Rosenblad, Dorothea & Rosenblad, Fanny (2004). Samma rötter. Abrahams barn i tre religioner. Lärarhandledning. Fondis förlag.
Roth, Emerich. Vägen ut ur hatet. Emerichfonden.
Snyder, Timothy (2017). OM TYRANNI. Tjugo lärdomar från tjugonde århundradet. Stockholm: Bonniers förlag.
Stalfelt, Pernilla (2012). Vem är du? En bok om tolerans. Stockholm: Rabén & Sjögren.
Strandberg, Max (2014). Läxor om och för kulturell mångfald med föräldrars livserfarenhet som resurs. Några kritiska aspekter. Doktorsavhandling. Stockholms universitet.
Strandberg, Max & Lundgren, Gunilla (1993). Fjorton språk i klassen. Stockholm: Arbik Författares Bokmaskin.
Teskedsorden (red.) Inte en främling – 41 berättelser om identitet och mångfald.
Teskedsorden (2016). Att lära barn hantera nätrasism.
Åsbrink, Elisabeth & Sörlin, Sverker & Larsmo, Ola. (2018). Handbok för demokrater. Hur gör en enskild människa för att skydda demokratin? Stockholm: Natur&Kultur.
LÄSTIPS
Al-Kamiri, Duraid (2015). Regnet luktar inte här. Atlas.
Bengts, Marie & Bruno, Uli & Nilsson-Puccio, Silvia (2016) Den svenska koden. Stockholm: Hallgren & Fallgren Studieförlag AB.
Glogic, Saima & Löthagen-Holm, Annika (2016) Nyanlända. Vägledning till inkluderande undervisning. Att förmedla kunskap, språk, kultur och koder i flerspråkiga klasser. Stockholm: Hallgren & Fallgren Studieförlag AB
Gustafsson, Lars, H. & Lindberg, Tor (red.) (2016) Möta barn på flykt: Enkel handbok för alla. Utgiven av UNICEF. Kan laddas ned.
Ekerlund, F., Molander, J. & Sörnmo, G. (2018). INGRIP! En handbok i vardagligt civilkurage. Stockholm: Trinambai.
Imam, Silvana & Besara, Nisha (red.) (2016). Sverige – en (o)besvarad kärlekshistoria. Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Larsson, Xenia (1960). Skuggorna vid träbron. Stockholm: Bonniers
Larsson, Xenia (1961). Lång är gryningen. Stockholm: Bonniers
Larsson, Xenia (1962). Livet till mötes. Stockholm: Bonniers
Mahmoud, Alexander (2015). Mellan rummen. Atlas.
Ntibanyitesha, Sakina (2012). Ormbarn och Farligare än djur. Riga: Blue Publishing. Två självbiografiska böcker som gav De Vylderstipendiet för invandrarförfattare 2014.
Ntibanyitesha, Sakina (2015). Krig i paradiset. Riga: Blue Publishing.
Priftis, Marcus (2016). Från snack till verkstad. Antirasism i praktiken. Stockholm: Leopard.
Westerberg, Bengt (2012), Främlingsfienden inom oss. SOU 2012:2:74 (länk via EXPO/Research).
Voltaire, Traktat om toleransen med anledning av Jean Calas död, översatt av Jan Stolpe (2016). Göteborg: Daidalos
Zerdadi, Ali (2017), Ängeln och sparven. Texter av ensamkommande ungdom på flykt.
FILMER
Trevligt folk (2015)
En dokumentärfilm om somaliska bandylandslaget från Borlänge. Filip Hammar och Filip Wikingsson.
Fosterland
En dokumentärserie för SVT av Fredrik Önnevall följer människor på flykt från Mellanöstern och Afrika till deras första tid i Sverige. I första delen, som vann Kristallenpriset 2015, följer han några unga mäns flykt från Syrien och Afghanistan. Den andra delen (2016) börjar hos en kvotflykting i ett flyktingläger i Kenya men är utspelar sig sedan på flyktingmottagandet i Simrishamn. Med samma mönster följer så en rad andra berättelser.
Tala! Det är så mörkt (1993). Regi Susanne Osten, manus Niclas Rådström. Svenska Filminstitutet.