VARDAGSRASISM och FRÄMLINGSRÄDSLA
Rädsla för det främmande kan vi alla känna igen hos oss själva. Rädsla som en skyddsmekanism mot faror finns inbyggd i oss sedan urminnes tider men är också något vi lär oss under vår uppväxt. Vad som uppfattas som faror och som utgör reella hot förändras över tid och ser olika ut beroende på kön, ålder, etnisk, religiös, kulturell och politisk tillhörighet.
När främlingsrädsla övergår från skyddsmekanism till politisk argumentation och närs av fördomsfulla föreställningar uppstår en farlig situation. Rädslan för det okända och känslan av hot mot den egna personen kan fullkomligt blockera människors inlevelse i andras situation och medkänsla med dem som utsätts för kränkningar, mobbning och förföljelse. När många omvandlar kollektiv rädsla till förakt och riktar det mot minoritetsgrupper, uppstår direkt livshotande situationer, så som skedde under Förintelsen i Tyskland och under andra folkmord som i Rwanda och Bosnien.
Antiziganism, antisemitism, islamofobi, homofobi och fördomar mot samer existerar fortfarande och leder till hatbrott och diskriminering. Antiziganism är djupt rotad och romska barn och vuxna riskerar dagligen att bemötas med fördomsfulla attityder och hätska aktioner. Människor med judisk härstamning är i hög grad väletablerade i samhället och många väljer att inte öppet deklarera sin tillhörighet. Hatiska uttalanden mot judar förekommer bl a på nätet och göds av konflikten mellan Israel och Palestina. En ny stor och utsatt grupp är människor med muslimsk tillhörighet. Det finns idag c:a 100 000 muslimska barn och ungdomar i Sverige, varav c:a ¼ har känt sig utsatta för medvetna kränkningar. Flickor med huvudduk i landsorten rapporteras vara särskilt utsatta.
Massmedias fokusering på hedersvåld, kvinnlig könsstympning, religiösa friskolor och på särskiljande klädsel bidrar till stämpling av stora grupper av människor. Trots att attityder mot homosexuella förändrats i riktning mot större tolerans, så vittnar ungas språkbruk om den rädsla som homosexualitet fortfarande väcker. Samernas kamp för rennäringen och för tillträde till den mark man i århundraden haft sedvanerätt till väcker ont blod i norra delen av landet. Okunskapen om samer är stor, vilket leder till oförståelse och nedvärdering.
I ett öppet och demokratiskt samhälle finns respekt för och acceptans av varje enskilds mänskliga rättigheter och gruppens rätt till egen kultur, så länge denna kultur inte hotar andra individers och andra gruppers liv och välbefinnande. Att motverka främlingsrädsla och verka för tolerans är följaktligen viktigt i varje samhälle präglat av humanistiska värden.
I undermenyn Minoriteter lyfter vi frågor som berör två av Sveriges fem nationella minoriteter, deras historia och rättigheter med hänvisning till Strategin för romers rätt och kyrkans vitbok om samer. Ett lektionsförslag ur Anita Grünbaums bok Lika och olika. Dramapedagogik om minoriteter (2009) ger exempel på hur lärare kan starta en kunskapsprocess om romer.
Under Tolerans finner du beskrivningar av och länkar till organisationer som Toleransprojektet, Teskedsorden, Expo, Emerichfonden, Hédi Frieds undervisningsmaterial, Abrahams barn, Forum för levande historia m.fl. Här presenteras deras oftast väl beprövade undervisningsmaterial, tips på program och föreläsare som kan beställas till skolor, och aktuella utbildningsprogram för lärare.
Gå tillbaka till menyrubriken SKOLA/Interkulturell förståelse så finner du genom pilen till höger dessa två undermenyer!