Demokrati

Människor som sluter sig samman för att fatta gemensamma beslut hamnar ofta i ett dilemma: de är oense och vill inte att någon enskild driver igenom sin vilja med makt.

En fråga som berör många kan lösas genom en process som omfattar kollektivt bindande beslut. Tre olika tillvägagångssätt finns:

OLIGARKI  fåvälde	beslut fattas av en eller några få
DEMOKRATI   folkvälde	beslut fattas av alla berörda
ANARKI   utan styrande	beslut fattas genom frivilliga överenskommelser

Detta är en schematisk bild av vår demokratisyn. Den lanserades först av Aristoteles för snart 2 500 år sedan. Angreppssättet har i våra dagar vidareutvecklats till en generell teori av den politiske filosofen Robert A. Dahl i Demokratin och dess antagonister (Ordfront 1999, pocket 1992), med ovanstående beskrivning som grund. 

Olle Wästberg, ordförande i 2014 års Demokratiutredning, förklarar begreppet demokrati så här:

”Demokratin beskrivs inte sällan som verksam på tre nivåer. Den första är författningsdemokratin som reglerar val, riksdag och regering.

Den andra nivån är den lokala. Ovanligt stark i Sverige – men samtidigt alltmer anonym. Förmodligen vet svenska gymnasister mer om det amerikanska presidentvalet än om det egna landstingsvalet.   . . .

Den tredje nivån kallas ”deliberativ demokrati”, samtalsdemokrati. . . . Tanken är att ett öppet och lyssnande samtal mellan medborgarna och mellan väljarna och de folkvalda leder till konsensus eller åtminstone till att man känner sig lyssnad på, förstår och därmed accepterar även beslut man inte delar.

Just den deliberativa demokratin är det dåligt med i dag. Olika uppfattningar representeras av företrädare som står i var sitt hörn och skriker. Nätdebatten, med en tendens att vara en ekokammare för egna uppfattningar och där man snabbt avför dem som inte delar ens åsikt, förstärker detta.” (DN Debatt 2016-02-22)

UNDERVISNINGS- och FORTBILDNINGSMATERIAL  för skola och folkbildning

Ny rapport visar att svenska elever är på topp i demokrati- och samhällsfrågor.’ICCS 2022 – Skolverket

Demokratibygget 

Demokratibygget är en ideell förening bildad 2016 som ger erbjudanden om  projekt, material och litteratur, workshops och föreläsningar kopplat till utveckling av demokratiska kompetenser. Man samarbetar med kommuner, skolor och andra organisationer.

Aktuellt just nu är programmet Demokratiacceleratorn, för högstadiet. Eleverna får välja frågor de vill förändra, fördjupa sig och avsluta med att presentera dem för beslutsfattare.  Skrolla ner till DEMOKRATIUNDERVISNING för ytterligare information.

 

http://www.demokratibygget.se

DEMOKRATIUPPDRAGET I SKOLAN. METODHANDBOK MED UNDERVISNINGSEXEMPEL

(2017) Charlotta Granath Sanoma Utbildning

Boken förklarar hur skolans demokratiarbete kan utformas i vardagen. Boken utgår från styrdokument, vetenskaplig grund och aktuell forskning. Boken är uppdelad i tre delar: Teorier och forskning, Från teori till praktik och Undervisningsexempel. Samtliga kapitel avslutas med tips för att underlätta genomförandet av arbetsområdet eller undervisningen. Författaren Charlotta Granath har arbetat som lärare i förskola och grundskola i många år. Som lärare i SO-ämnena och förstelärare i demokrati har hon forskat om demokrati i skola och undervisning. Hon är verksam på lärarutbildningen vid Södertörns högskola och har även utvecklat och drivit ett flertal framgångsrika demokrati-, politik-, värdegrunds- och integrationsprojekt på kommunal, nationell och EU-nivå, vilket har resulterat i ett flertal utmärkelser. Demokratiuppdraget i skolan riktar sig till skolledare, lärare och övrig personal inom förskola, grundskola och gymnasium. Boken är även till nytta för blivande lärare, skolhuvudmän och politiker som vill få insikt i skolans demokratiarbete.

Kan köpas direkt via www.adlibris.se  www.bokus.se

 

DÄRFÖR DEMOKRATI – OM KUNSKAPEN OCH FOLKSTYRET (2021) Åsa Wikfors med Mårten Wikfors. Stockholm. Fri Tanke (342 s).  www.fritanke.se  

”Demokratin är det enda styrelseskick som lägger sitt öde i våra händer. I det ligger dess stora styrka men också dess stora sårbarhet. När desinformation och propaganda utnyttjar denna sårbarhet är det  avgörande att vi är medvetna om demokratins stora värde.

I  DÄRFÖR DEMOKRATI argumenterar Åsa Wikfors för kunskapens centrala betydelse i ett fungerande folkstyre. Kunskapen krävs för att vi ska kunna granska den förda politiken, uppnå våra mål, fatta välgrundade beslut och hantera oenighet. När konspirationsteorier, kunskaps motstånd och känsloladdad retorik tar över riskerar demokratin att försvagas och på sikt gå under.”   (ur bokens baksidestext)

Åsa Wikfors, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet, beskriver lika tydligt som djupgående demokratins fördelar och dess svårigheter och utmaningar just nu. Boken rekommenderas närmast för pedagogisk fortbildning, men flera kapitel, t ex Mårten Wikfors Den demokratiska freden (s 195-200), Den som står i vägen får skylla sig själv (s 253-254) om diktaturer, kan gott sättas i händerna på läsvana gymnasister och folkhögskoleelever.

 

FRIHET, JÄMLIKHET, MEDBORGARSKAP. Handbok i demokratins teori och praktik. (2002). Redaktör: Göran Hemberg. Stockholm: Ordfront förlag. Utgången från förlaget men finns på flera bibliotek.

Boken är resultatet av ett samverkansprojekt mellan Demokratiakademin (copyright), Röda Korsets Idé-och utbildningscenter och Röda Korsets Ungdomsförbund. Boken vänder sig enligt förordet till

–  Dig som hemma i din egen läshörna vill få ordning på tankarna kring demokrati

– Dig som vill diskutera det här med demokrati i en studiecirkel

– Dig som är pedagog och verkar inom skola, folkbildning, lärarutbildning eller universitet

Boken inleds med Demokratins ABC, en sammanfattning av teorin. De följande 10 kapitlen innehåller vart och ett 7-10 väl utarbetade övningar för bruk i klassrum och studiecirklar.

För dessa och för en fyllig metodbank till hjälp för läraren ansvarar Inger Björk, då lärare vid RK: s Utbildningscenter. Här beskrivs enkelt och tydligt ett 20-tal av de vanligaste gruppövningarna som används i alla upptänkliga utbildningssammanhang för att öva självkännedom, samtal och samarbete – från Fyra hörn till Forumspel.

Boken avslutas med 2 sidor likaledes väl utarbetade och beprövade upplägg.  Här finns dels beskrivet en studiecirkel med 8 träffar, dels förslag till temadagar, temaveckor, demokratidag och medborgardag. Dessa kan vara goda redskap inte minst i olika slag av integrationsarbete.

www.demokratiakademin.se/publikationer

TJUGO LEKTIONER I DEMOKRATI   

Om tyranni. Tjugo lärdomar från tjugonde århundradet. (2017) Timothy Snyders, övers. Margareta Eklöf. 94 sidor. Stockholm, Albert Bonniers förlag.

Timothy Snyders är historieprofessor vid Yale University. När det engelska originalet kom ut i april 2017 beskrevs det av Elisabeth Åsbrink i DN (11/4) som ”en överlevnadsguide för demokrater i en turbulent tid.” Inför den svenska upplagan skriver Björn Wiman i samma tidning (29 augusti):

De tjugo lättfattligt formulerade ”lektionerna”, i form av konkreta råd om hur vi ska agera för att hindra att demokratin kollapsar, är i dag helt oumbärlig läsning.

Det är en kort bok som vi borde prata länge om, skrev Elisabet Åsbrink. Ja. Dessutom borde den omedelbart delas ut till samtliga svenska gymnasister. (Björn Wiman, vår kursivering)

Exemplen i boken är huvudsakligen hämtade från Tyskland, Sovjet/Ryssland och USA. Den lilla skriften är enligt vår mening så koncentrerad att den  kanske inte är helt lättläst. Men bland de viktiga kapitel som går att sätta direkt i händerna också på mindre läsvana gymnasister är Ta ansvar för hur världen ser ut, Var aktsam om språket, Tro på sanningen och Ta ögonkontakt och håll samtalet i gång. Allt i boken inbjuder till lärarledda samtal – och till paralleller med vad som nu sker i vårt land.

 

HANDBOK FÖR DEMOKRATER. Hur gör en enskild människa för att skydda demokratin? (2018)   Redigerad av Elisabeth Åsbrink, Sverker Sörlin och Ola Larsmo. 24 författare. Stockholm: Natur&Kultur

”Demokratin kan tyckas lika självklar som att andas. Men de senaste årens auktoritära rörelser i länder nära oss och längre bort har visat att den snabbt kan relativiseras och nedvärderas. Det gäller också här. Demokratin behöver ett aktivt skydd. Men exakt hur skyddet ska se ut behöver vi inte vara eniga om.” (ur baksidestexten)

”Det demokratiska samtalet ska spreta, det ska bestå av en kör av olika stämmor. Demokrati kan definieras som en sund oenighet. Det farliga är inte att ta del av åsikter vi ogillar, det farliga är om bara en röst, en åsikt släpps fram och om samtal och argument övergår i hot och hat. Då eroderar demokratin inifrån.” (ur förordet)

Den lilla boken är verkligen en kör av mycket olika röster – boken riktar sig till alla och kan väl därför av någon  upplevas som ojämn. Men det är just meningen. Den har kommit till som en del av den rikstäckande kampanjen Vi måste prata  #vimasteprata , ett samarbete mellan  Svenska PEN, Studieförbunden och folkhögskolornas intresseorganisationer. Ett axplock av röster: Majgull Axelsson, Mohammad Fazlhashemi, Hédi Fried, Göran Greider, Nalin Pekgul, Kristina Persson, Gellert Tamas. Många av de medverkande skribenterna  går också på begäran ut och ”pratar” och leder samtal utifrån sina olika infallsvinklar. Och ur rubrikerna: Tänk på vad du säger!, Rädslans politik, Utan biljett, Är musikbranschen odemokratisk? Erövra ditt medborgarskap! Den hackade medborgaren.

http://www.vimasteprata.org

Grejen med DEMOKRATISKT UTRYMME (2020). Hala Massry , red. Victoria Frisk Garcia. Stockholm: IKFF           (21 A5 s)

En liten behändig och aktuell skrift för studiecirklar och skola med kapitelrubrikerna ”Varför krymper demokratins utrymme?”, ”Hur det demokratiska utrymmet begränsas”, ”Allvarliga konsekvenser när utrymmet krymper”, kompletterat med diskussionsfrågor och en rejäl källförteckning med nätadresser.

Fri att ladda ner från https://www.ikff.se/publikationer

 

DEMOKRATI I SKOLAN

Barn och elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna  för barnens och elevernas inflytande ska  avpassas  efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen (Skollagen, kap 4, § 9 om Inflytande och samråd).

Skoldemokrati och demokratiundervisning är två skilda begrepp – men de förutsätter varandra.

Skoldemokrati handlar om allas rätt att delta i beslut som rör dem (se Barnkonventionen och konventionerna om mänskliga rättigheter): att var och en blir sedd, får uttrycka sin mening, blir lyssnad på och blir mött med respekt är vad som ingår i ett demokratiskt beslutsfattande.

Demokratiundervisning belyser hur demokrati har uppstått och utvecklats, hur den är och vilka utmaningar den har  i dag och vad som återstår att utveckla i en ständigt pågående process. Den sker förstås bäst i demokratiska former – och här finns god tillgång till undervisningsmaterial av många slag.

SKOLDEMOKRATI

Begreppet ”skoldemokrati” fick stor genomslagskraft under 1970-talet efter studentrevolterna -68. Men det var efter andra världskriget som utvecklingen mot elevdemokrati började.

Vägen till skoldemokrati

Göte Rudvall, en av föregångsgestalterna som tog fram det nya skolsystem som infördes 1962 och blev föregångare till dagens grundskola, berättar i tidskriften KRUT, Kritisk utbildningstidskrift, 2003/3:

”De 50 år som följde efter andra världskriget hade varit fyllda av strävanden att ge eleverna mer inflytande över skolarbetet och större möjligheter att ta ansvar för sina egna studier. En fortlöpande demokratisering av samhälls- och yrkeslivet hade skapat ett tryck på skolan att också förändras, så att alla som verkar där får ta ett gemensamt ansvar för verksamheten. Resultaten har dock inte på långa vägar motsvarat visionerna och förväntningarna. Retoriken i uttalandena om elev-och föräldrainflytande har varit likartad i olika statliga kommittéer ända sedan krigsslutet, och varje ny läroplan har fört in nya element i det som kommit att kallas för skoldemokrati.” Läs vidare i Vägen till skoldemokrati. Rudvall – med författarens tillstånd hämtat ur artikeln Inflytandet genom tiderna (KRUT nr 111, 2003: 3).

I artikeln får vi följa hela utvecklingen:  införandet av klassmöten, elevråd, föräldrasamtal, Hem och Skola, SECO som blev Sveriges elevkårer (gymnasiet) och deras inflytande i skolutvecklingen,  kunskapsrörelsen och debatten om ”flum” kontra progressiv kunskapssyn och demokratiska arbetssätt. I senare delen av artikeln tas också upp friare ämnesval, det fria skolvalet, hur elevinflytandet lyfts upp i skollagen och rektors ansvar för att skoldemokratin genomförs (den sista delen ingår tyvärr inte i vårt utdrag).

Att den dåtida ”Kunskapsrörelsen” anklagade den nya skolan för ”flum” var inte helt utan anledning.  Skolmyndigheterna hade glömt att börja med lärarutbildningen när man införde en ny kunskapssyn och ny metodik. Den nya progressiva kunskapssynen, det erfarenhetsbaserade lärandet, elevdemokratin och  samarbetstänkandet fick därför en dålig start.

1986 bildades som motvikt till kunskapsrörelsens Aktion för kunskap i skolan (AKS) föreningen DAKS (Föreningen för en demokratiserande och aktiverande skola) i syfte att dels  skapa en mer fullständig debatt, dels utveckla och utbilda i de nya arbetssätten – som man ansåg skulle gå väl att förena med kunskapskravet. Bokstäverna i namnet stod också för Delaktighet, Ansvar, Kunskap, Solidaritet. De två första begreppen sågs som grunden för det tredje.

Läs mer om den debatten i Göte Rudvalls bifogade artikel (2016) Föreningen DAKS.

Göte Rudvall  började som lärare i Österåkers kommun. Den politiska kompromiss som kallades ”Visbykompromissen” med sammanhållna klasser i åk 7 och 8 med alternativklasser i engelska och matematik hade utarbetats vid Bergaskolan i Österåker och kom därför att kallas  Österåkerssystemet.  Rudvall var sedan under många år studierektor vid Lärarhögskolan i Malmö där han lett utvecklingsarbeten, forskat, skrivit och genomfört utredningar bl a  för Skolöverstyrelsen och UHÄ.

Föreningen DAKS lades ner 2004. Efter kommunaliseringen av skolan (1991) minskade intresset successivt för en rikstäckande förening.

Tidskriften KRUT lades ner 2011. Det finns möjlighet att beställa gamla nummer   www.krut.a.se

UNDERVISNINGSMATERIAL och FORTBILDNING

DELAKTIGHET – ett arbetssätt i skolan  

Delaktighet – ett arbetssätt i skolan (2015). Kristina Szönyi och Tove Söderqvist Junkers . Stockholm: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Den specialpedagogiska skolmyndigheten ligger bakom detta handledningsmaterial som  tydligt visar hur demokrati i skolan fungerar när den är som bäst – och vilka fallgropar vi som lärare lätt kan hamna i. Att det inledande avsnittet fokuserar på handikappade elever gör det extra tydligt vad ett demokratiskt pedagogiskt förhållningssätt betyder för allt lärande.

Materialet bygger på en modell av delaktighet framtagen av professor Ulf Jansson och hans kolleger vid institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet. Den växte fram genom vetenskapliga studier och har använts som analysverktyg i studier av samspel och delaktighet, främst med fokus på barn och elever med funktionsnedsättning. De sex grundbegrepp modellen bygger på är tillgänglighet, tillhörighet, engagemang, samhandling, autonomi, erkännande. Dessa relaterar på olika sätt till de tre skolkulturerna: undervisningskulturen, kamratkulturen, omsorgskulturen.

Kapitlet ”Att använda delaktighetsmodellen” (s 35 ff) är konkret och allmängiltigt, med nyttiga avsnitt som Aktivitetsobservationer och Utforskande samtal.

Hela materialet är fritt att ladda ner och kopiera från Specialpedagogiska skolmyndigheten. Söksida (spsm.se)

Demokratiakademin 

Demokratiakademin ordnar kurser och workshops i olika delar av landet, och vänder sig ofta till lärare. De senaste åren har man också gett ut undervisningsmaterial för skolorna.

Att bygga en demokrati i skolan (2012), Anna-Lena Lodenius. Stockholm, Vulkan/Föreningen Ordfront

Lodenius redovisar grundligt och inspirerande erfarenheterna av att jobba med varaktiga strukturer för skoldemokrati med tre högstadieskolor i Farsta i Stockholmsområdet. Boken ger också många praktiska verktyg för arbetet.

Sökresultat för: ’Att bygga demokrati i skolan Lodenius’ (vulkanmedia.se)

Handbok för klassråd – elevernas första demokratiska arena  (2016)  (Vulkan) är ett metodmaterial för dels åk 4-6 ( tyvärr slutsåld för närvarande) och för åk 7-9  för att göra klassrådet mer effektivt, innehållsrikt och demokratiskt. Det har sin utgångspunkt i Lgr 11, Skollagen och Barnkonventionen. Kan beställas genom info@demokratiakademin.se

Materialet är framtaget i samarbete med skolorna i projektet ”Respect your rights”, som Demokratiakademin drivit i Farsta och i Kristinehamns kommun, med stöd av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.

Båda böckerna säljs av Adlibris och Bokus men är där ibland slut. Då nås de snabbast och billigast direkt genom förlaget, som också erbjuder förmånligt pris för skolor.

http://www.demokratiakademin.se

http://www.vulkanmedia.se/butik

Sök också gärna efter Demokratiakademins, Ordfronts och Röda korsets tillsammans framtagna ”Frihet, jämlikhet, medborgarskap. Demokratins teori och praktik” som presenteras ovan i DEMOKRATINS ABC men tyvärr är utgången från förlaget.

 

DEMOKRATIUNDERVISNING

”Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar.” (Lgr -11, kap 1)

Skolverkets anvisningar och Skolinspektionens rön

Det är från den deliberativa (överläggande, rådplägande) demokratin (se ovan i Demokratins ABC) som anvisningarna från Skolverket i dag utgår.

Skolinspektionen visade dock i sin Rapport 2011 att 2 av 3 elever anger att det bara är lärarna som bestämmer hur de ska arbeta på lektionerna. Många skolor ”uppfyller inte kraven på en plan mot kränkande behandling”, många har ”låg vuxennärvaro på schemafri tid”. Man har också funnit skolor där ”ansvaret för konflikthantering ligger på kamratstödjare, när det  egentligen är lärarnas och rektors ansvar”.

Mycket återstår alltså innan verklig skoldemokrati för alla är genomförd i den skola som skulle vara för alla. Vägen är t ex ofta lång och krokig innan alla elever med särskilda behov får dem tillgodosedda. Det gamla talesättet ”Åt var och en efter behov – av var och en efter förmåga” har ännu inte slagit igenom helt hos dem som bestämmer.

Nya utmaningar

Nya utmaningar möter vi genom de många nyanlända elevernas behov av att fort komma in i både skola, språk och samhälle. God hjälp med mottagningen ges t ex i de fortbildningsmaterial av skilda slag som presenteras nedan under Undervisningsmaterial och fortbildning.

I en undersökning som Lärarförbundet 2016 genomfört svarar 38% av de tillfrågade lärarna att deras elever inte får tillräcklig  studiehandledning på sitt modersmål – trots att de enligt Skollagen har rätt till detta.

– Forskning visar att det här är en av de viktigaste pedagogiska insatserna för nyanlända, säger förbundets ordförande Johanna Jaara- Åstrand i en TT-intervju 9  maj 2016. Lärarförbundet vill nu se flera åtgärder, bl a en utbildning för studiehandledare på modersmål samt utveckling av möjligheter för fjärrundervisning i modersmål och studiehandledning på modersmål.

Erfarenheten visar också att det finns stort behov av utökad tolkhjälp i föräldrakontakter för att även de skall ha samma möjligheter som svenska föräldrar att följa sina barns utveckling och förstå den svenska skolan.

UNDERVISNINGSMATERIAL och FORTBILDNING

NYTT! Demokratibygget

är en förening som bildades 2016. Föreningen är enbart öppen för individer och olika typer av organisationer och företag som delar vår vision. Medlemmarna blir del av ett nätverk och får möjlighet att utbyta idéer, verktyg, kontakter och skapa aktiviteter inom demokratiområdet.

Visionen är att varje individ ska vara rustad med kunskaper och förmågor för att tillsammans med andra vilja ta en aktiv roll i utvecklingen av vårt demokratiska samhälle. Ett samhälle där alla människor oavsett bakgrund respekteras och uppskattas, har makt och inflytande, möjligheter och framtidstro.

Demokratibygget erbjuder föreläsningar och workshops, on-line eller på plats för skolpersonal från förskolan – gymnasiet.

 

Demokratiaccelaratorn- ett demokratistärkande program för årskurs 8-9.  Ca 15-18 timmar (samhällskunskap och svenska/svenska som andraspråk)

På hemsidan kan du få tips om övriga projekt, material och litteratur kopplat till utveckling av demokratiska kompetenser.

www.demokratibygget.se        Vad vi kan erbjuda – Demokratibygget

Projekt och uppdrag – Demokratibygget

 

NYANLÄNDA. VÄGLEDNING TILL INKLUDERANDE UNDERVISNING. Att förmedla kunskap, språk, kultur och koder i flerspråkiga klasser (2016). Saima Glogic och Annika Löthagen Holm. Stockholm: http://www.studentlitteratur.se

Boken vänder sig till skolledare och lärare och ger baskunskaper i vad som är viktigt att tänka på i mottagandet av nyanlända elever. Här får vi  grundläggande kunskaper om mottagande, interkulturell pedagogik och socialisering samt språkutvecklande undervisning.

Del 1 tar upp organisationens roll i inkluderingen och hur samsyn om värdegrund, undervisningssätt och förhållningssätt kan skapas. Denna del tar också upp hur skolan kontinuerligt kan inlemma de nyanlända eleverna i skolans värdegrund och kunskapssyn samt hur man kan bemöta de svenska föräldrarnas farhågor för att arbetet med de nyanlända tar resurser från undervisningen av deras barn.

Del 2 tar upp lärarens roll i arbetet med nyanlända. Boken ger en introduktion till vad en språkinriktad undervisning innebär och hur man undervisar en grupp med flera språkförståelsenivåer på ett inkluderande sätt.

Boken är tänkt som studieunderlag för kollegial vidareutbildning. Varje avsnitt avslutas med frågor för samtal.

”Vi utgår ifrån att globalisering inte är ett val utan ett faktum och vi argumenterar varken för öppna eller stängda gränser. De som knackar på skolans dörr ska vi möta utan att rucka på vare sig vår värdegrund, människosyn eller professionalitet. För att kunna axla det paradigmskifte vi lever och verkar i ska vi utveckla och bygga ut allt det goda vi redan gör och allt det som gör Sverige till ett av de mest eftertraktade asylländerna. Och vi ska kunna tänka nytt för att skapa en utbildning i tiden.

Helhetsperspektivet är en central tanke i boken. Vi vill se och möta hela eleven, utan att äga den, ge den hjälp som behövs och samtidigt värna om elevens integritet. Förmedla och gestalta en demokratisk och humanistisk värdegrund och ge en kvalificerad undervisning som tål granskning.” (Inledning, s 12-13)

Annika Holm Löthagen har mångårig erfarenhet som lärare i svenska som andra språk, svenska och SO. År 2004 mottog hon Svenska Akademins svensklärarpris. Annika har under många år arbetat som utvecklingspedagog i Botkyrka kommun och är nu verksam som lärare för nyanlända elever på mellan-och högstadiet i Söderhamn.

Saima Glogic är verksam som språkutvecklare, föreläsare och lärarfortbildare. Hon är utbildad gymnasielärare i bosniska, kroatiska och serbiska vid Universitetet i Sarajevo och har avslutat studier i svenska som andra språk vid Stockholms universitet.

Ur Bibliotekstjänsts recension i  BTJ-häftet nr 5, 2017. Lektör  Elisabeth Sörhuus:

”En i det närmaste heltäckande beskrivning av hur man på bästa sätt tar emot nyanlända elever i skolan. — Faktaunderlaget är forskningsbaserat och referenserna går till aktuell och relevant forskning inom ämnesområdet. Men bokens stora förtjänst är att den bygger på praktisk verklighet. Många utan tidigare erfarenhet av att ta emot nyanlända i skolan frågar sig hur man gör i vardagen och i klassrummet och här får man svar. … Boken är tänkt som studieunderlag vid kollegial vidareutbildning och innehåller också reflektionsfrågor. Även de som tycker sig ha god kunskap om undervisning och omhändertagande av nyanlända elever finner nya infallsvinklar. Nyanlända är en viktig bok där alla elevers rätt till rätt undervisning lyfts fram.” (BTJ nr 5 2017)

 

 

MÅNGFALDENS FÖRSKOLA. Flerspråkighet, omsorg och undervisning (2021, Studentlitteratur)

Anniqa Sandell Rings nya bok Mångfaldens förskola. Flerspråkighet, omsorg och undervisning  handlar om att ge små barn, oavsett bakgrund, möjlighet att utveckla ett rikt första- och andraspråk. Det är en förutsättning för likvärdighet och en viktig del av förskolans uppdrag.

Författaren lyfter fram praktiknära forskning om likvär­dighet, andraspråks- och flerspråkighetsutveckling samt språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i förskolan. Boken ger på så vis ett handfast stöd på vetenskaplig grund och visar genom en mängd exempel från praktisk verksamhet hur teorin kan omsättas i förskolans vardag.

Sök | Studentlitteratur

DEN INKLUDERANDE FÖRSKOLAN – en handbok

Den inkluderande förskolan – en handbok. Språk-och kunskapsutvecklande pedagogik för lek, omsorg och trygghet i flerspråkiga grupper, Pia Anveden (2017). Stockholm: Studentlitteratur

Den inkluderande förskolan ger alla som är verksamma i förskolan den teoribas och de praktiska verktyg som behövs för ett inkluderande språk-och kunskapsutvecklande arbete med alla barn. Boken ger många praktiska exempel och förslag för språkutvecklande arbetssätt knutna till läroplanen.

Sök | Studentlitteratur

Berättarministeriet

Skrivarverkstaden Berättarministeriet grundades år 2011 i Södertälje av kulturjournalisten Dilsa Demirbag-Sten. Två år senare öppnades en ny verkstad i Järva, efter ytterligare två år kom en i Hagsätra. Sedan 2017 finns verksamheten också i Göteborg. Det är en verksamhet för demokrati – och den växer. Man anordnar också återkommande fortbildning för lärare. Så här beskriver Demirbag-Sten i ett tidningsutskick i februari 2016 de utmaningar i samhället som lett fram till Berättarministeriet:

Arvet av fattigdom går att bryta genom en bra och kostnadsfri skola

Skillnaderna mellan olika skolor men även mellan klasserna ökar. Barnens socioekonomiska bakgrund blir alltmer avgörande för deras skolresultat och framtid. De som har det sämst ställt får allt svårare att göra en klassresa. Detta samtidigt som skillnaderna mellan dem som har eller inte har arbete ökar.   . . .

Det anstår inte en demokrati som Sverige att överge de barn som behöver samhällets insatser och engagemang mest. Våra barns utbildning är skolans ansvar men bör vara allas prioritet. Lärarna måste i dag hantera flera samhällsutmaningar i klassrummet – inte minst bostadssegregationen som kedjar fast barnen vid föräldrarnas socioekonomiska förutsättningar.

www.berattarministeriet.se

 

VÄGEN TILL DEMOKRATI

Vägen till demokrati har varit lång och mycket återstår. Redan under vikingatiden hade alla fria män i Norden rätt och skyldighet att delta och rösta i tinget. Kvinnor hade rätt att delta och yttra sig men inte att rösta.

Inför 100-årsjubileet för den svenska allmänna rösträttens genomförande för ALLA, både kvinnor och män, 1920- 21, har från olika håll en mängd material tagits fram som belyser både den långa vägen dit, hur demokratin fungerar i dag och vad som återstår att göra.

 JA MÅ DEN LEVA. Demokratin uti hundrade år      

Sveriges Riksdag visar en dramatiserad och historisk återblick i Andrakammarsalen.WebbTV, finns också teckenspråkstolkad.

Öppet hus: Ja, må den leva! Demokratin uti hundrade år (Öppet hus) | Sveriges riksdag (riksdagen.se)

Forum för levande historia

Forum för levande historia lyder under Kulturdepartementet. Uppdraget är att vara ett nationellt forum som ska främja arbetet med demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter med utgångspunkt i Förintelsen.

Det finns ett rikt utbud av undervisningsmaterial. Allt är synnerligen pedagogiskt, färdigt att använda och fritt att ladda ner 

Demokratistegen

Skolverket och Forum för levande historia har utvecklat en arbetsmodell i sju steg som kan användas för att skapa en trygg arbetsmiljö och stärka lärandet av demokratiska frågor.

För grundskolan, gymnasiet, vuxenutbildning och folkhögskolan

Demokratistegen – Forum för levande historia

 

Klassrumsmaterial om demokrati, från åk 4 till gymnasiet

För klassrummet | Forum för levande historia

Samtalskort om demokrati med bl a Prata om demokrati, Rollspel, Demokratiska dilemman som tagits fram i samarbete med #ViMåstePrata. Målgruppen är gymnasiet, studieförbund och folkhögskolor. Lärarhandledning, ordlista på svenska, engelska, arabiska och somaliska finns att ladda ner.

Samtalskort om demokrati | Forum för levande historia

Svåra frågor i klassrummet. Webbkkurs för lärare om hur antidemokratiska uttryck, förintelseförnekelse och ”alternativa fakta” kan bemötas. Du bör vara verksam lärare.

Webbkurs för lärare – Svåra frågor i klassrummet | Forum för levande historia

Amnesty

Elevportalen där materialen är framtagna för att kunna användas på gymnasiet. Samtliga material finns också på lättläst svenska och som ljudfiler.

Demokratisnack- om vikten av att försvara vår demokrati.

Det finns tre 15-minuters filmer som behandlar yttrandefrihet, extremism och asylrättighet. Lärarhandledning finns till. Passar högstadie -och gymnasieelever

Skolmaterial – Raoul Wallenberg Academy

FÖRELÄSNING FÖR LÄRARE 

Demokrati och värdegrund i  klassrummet

Ett inspirerande kunskapsseminarium där Charlotta Granath och Emelie Hahn ger handfasta tips för ett hållbart arbete med demokrati och värdegrund i skolan.

Digital föreläsning: Demokratin 100 år – YouTube

Gymnasiedagar- Utrikespolitiska institutet

Föreläsningar på webben, ljudfiler och filmer

http://www.ui.se/skola

UR play

Så funkar Sverige- korta filmer om våra demokratiska rättigheter och skyldigheter. För mellanstadiet.

https://urplay.se/serie/202386-sa-funkar-sverige

Vem bestämmer? – En fiktiv dokusåpa som på ett humoristiskt sätt vrider och vänder på demokratibegreppet. Korta filmer för förskola – åk 3.

Vem bestämmer? | UR Play

---

Skolforskningsinstitutet är en statlig myndighet som verkar för att undervisningen i förskolan och skolan bedrivs på vetenskaplig grund. Det finns t ex forskningssammanställningar att ta del av. I ”Att lära demokrati” – lärarens arbetssätt i fokus ” sammanställs forskning om hur arbetssätt i undervisningen kan främja elevers demokratilärande.

Att lära demokrati – lärares arbetssätt i fokus – Skolforskningsportalen

 

Konflikthantering  och demokrati

All konstruktiv hantering av konflikter vilar naturligtvis på demokratisk grogrund. Men särskilt tydlig är kanske kopplingen hos Ross Greene, se SKOLA/Den goda skolan, och Pat Patfoort, se SKOLA/Konflikthantering

Läs också om Mia Marie F. Sternudds  doktorsavhandling (2000) Dramapedagogik som demokratisk fostran i FORSKNING/Dramapedagogik

REFERENSER

Anveden, Pia (2017). Den inkluderande förskolan – en handbok. Språk-och kunskapsutvecklande pedagogik för lek, omsorg och trygghet i flerspråkiga grupper. Stockholm: Hallgren&Fallgrens förlag

 

Dahl, Robert A. (2 uppl. 2015) . On Democracy. Yale University Press.

Dahl, Robert A. (1999). Demokratin och dess antagonister. Ordfront förlag, Stockholm.

Forum för levande historia Uppdrag demokrati – 22 workshopar för klassrummet i och om demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter (åk 9-gy) Forum för levande historia.  www.levandehistoria.se/klassrummet/uppdrag-demokrati

Glogic, Saima och Löthagen Holm, Annika (2016). NYANLÄNDA. Vägledning till inkluderande undervisning. Att förmedla kunskap, kultur och koder i flerspråkiga klasser. Stockholm: Hallgren och Fallgren.

Greene, Ross W. (2002), (am. original 1998). Explosiva barn: Ett nytt sätt att förstå och behandla barn som har svårt att tåla motgångar och förändringar. Stockholm: Cura.

Greene, Ross W. (2008). Vilse i skolan: Hur vi kan hjälpa barn med beteendeproblem att hitta rätt. Stockholm: Cura.

Handbok för klassråd – elevernas första demokratiska arena (2015). Stockholm: Vulkan.

Hemberg, Göran m fl (red.) (2000). Frihet – jämlikhet – medborgarskap. Handbok i demokratins teori och praktik. Stockholm: Ordfront.

Lodenius, Anna-Lena (2012). Att bygga demokrati i skolan. Stockholm: Vulkan/Föreningen Ordfront.

Massry, Hala (2020). Grejen med demokratiskt utrymme. Stockholm: Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet.

Sandell Ring, Anniqa (2021) Mångfaldens förskola. Flerspråkighet, omsorg och undervisning  Studentlitteratur

Snyders, Timothy (2017). Om tyranni. Tjugo lärdomar från det tjugonde århundradet. Stockholm: Bonniers förlag

Szönyi, Kristina & Söderqvist Junkers, Tove (2015). Delaktighet – ett arbetssätt i skolan. Stockholm: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Sternudd, Mia Marie F. (2000). Dramapedagogik som demokratisk fostran. Fyra dramapedagogiska perspektiv – dramapedagogik i fyra läroplaner. Uppsala universitet.

Läs mer

Biesta, Gert (2003) Demokrati – ett problem för utbildningen eller ett utbildningsproblem? I Utbildning och Demokrati nr 12:1

Dewey, John (1997) Demokrati och utbildning.  Göteborg: Daidalos

Elvstrand, Helene (2009) Delaktighet i skolans vardagsarbete. Linköping. LiU-Tryck

Englund, Thomas (2006) On deliberative democracy and education. Göteborg; NERA.

Habermas (1995), Diskurs, rätt och demokrati. Göteborg: Daidalos. Pocket, 1997.

Held, Daniel (1997). Demokratimodeller. Från klassisk demokrati till demokratisk autonomi. Daidalos, Stockholm

Leijnse, Emma (2022). I en annan klass. Ett reportage om skillnaderna i den svenska skolan. Natur&Kultur, Stockholm. 222 sidor

Näsström, Sofia (2021). Demokrati. En liten bok om en stor sak. Historiska Media Förlag, Lund.

Snyders, Timothy (2019). Vägen till Ofrihet. Albert Bonniers, Stockholm.

Wikfors, Åsa, med Mårten Wikfors (2021). DÄRFÖR DEMOKRATI. Om kunskapen och folkstyret. Stockholm: Fri Tanke förlag. fritanke.se

Wästberg, Olle och Lindvall, Daniel (2017). Folkstyret i rädslans tid. Stockholm