Medling är en process som är fredlig, frivillig, förtrolig, försonlig och faciliterande. (Hareide, 2006)
Medlingsmodeller, exempel
TRANSFORMATIV MEDLING
Företrädare för denna modell är Robert Baruch Bush och Joseph Folger som 1994 kom ut med boken The Promise of Meditation. Denna reviderades efter tio år och kom ut på svenska år 2010, Transformativ medling.
Det är en metod som vunnit allt större acceptans och nu används inom vitt skilda områden såsom konflikter på arbetsplatsen, mellan grannar, inom familjen, skolan och andra organisationer och inom offentlig politik.
Utgångspunkten för metoden är en relationell världsbild. En konflikt innebär en interaktiv kris för människor. Individen förlorar sin styrka, öppenhet och kontakt med den andre och hamnar i en destruktiv spiral som leder till alienering och demonisering av den andre. Det blir en ond cirkel av svaghet och självupptagenhet – och lidande. Det finns emellertid en potential för en positiv spiral av samhörighet där individen upplever sig som kopplad till den andre. Uppgiften blir att gå från svaghet till styrka och från självupptagenhet till mottaglighet och öppenhet, empati. Det sker en transformation av konflikten och upplevelsen av denna.
I transformativ medling finns två centrala begrepp som inte översatts till svenska, nämligen “recognition” och “empowerment”. Det gäller att förändra konfliktinteraktionen. Genom att bekräfta parterna och hjälpa parterna att bekräfta den andre kan de komma från självupptagenhet till mottaglighet. De har sedan möjlighet att förändra svaghet till styrka (empowerment, hitta den egna kraften). Som man kan förstå av detta är det möjligt att själv, utan medlare förändra, transformera interaktionen. Vid medling hjälper medlaren till; en faciliterande form av medling (facilitering = underlättande, stödjande.) Konflikten kan transformeras genom den goda cirkeln.
Det antagande som ligger bakom metoden är den relationella teorin som erkänner människors inneboende förmåga till styrka (kraft och autonomi), och mottaglighet (sammankoppling och förståelse samt en social eller moralisk instinkt som aktiverar dessa förmågor när människan hotas av negativ konflikt. Härigenom förmår hon att motverka tendenser till svaghet och självupptagenhet/alienering och komma över i den goda spiralen av upplevelse av samhörighet.
Nyckeln till transformationen är de förändringar i recognition och empowerment som personerna själva åstadkommer. Medlarens uppgift är att steg för steg underlätta och bygga vidare på den här processen som kommer att bölja fram och tillbaka mellan styrka – svaghet och mellan självupptagenhet – mottaglighet.
”Den transformativa teorins viktigaste grundantaganden är att parterna både har en önskan om och en förmåga till konflikttransformation. Att hjälpa till att stödja denna önskan och förmåga är det ‘ökade värde’ som medlaren har att bidra med.” (Bush & Folger, 2010 s 77.)
Så här illustrerar Bush & Folger (2010, s 69) grunden för sin teori – bortsett från att de uppåtriktade och nedåtriktade pilarna vackert ritats som spiraler:
NARRATIV MEDLING
Företrädare för Narrativ medling är John Winslade och Gerald Monk (2001). Parternas individuella konfliktberättelser utgör utgångspunkten för medlingen. Målet är att utveckla en relation av förståelse, respekt och samarbete så att konflikten transformeras.
Medlingsmodellen svarar på kritik mot den traditionella problemlösningsmodellen där intressen och underliggande behov sätts i fokus. Sådan kritik består av:
- föreställningen att medlarens neutralitet är möjlig. Medlaren kan inte vara opåverkad av sin kultur och historiska värderingar. Opartiskhet är däremot möjlig.
- idén att innehåll och process kan separeras och medlaren vara en facilitator som underlättar processen. Man ser risker med att begränsa konfliktfrågorna, något som kan resultera i att långsiktiga resultat inte nås.
- Feministerna har kritiserat att traditionell medling missar att förändra patriarkala strukturer. Sådana kan fortleva om medlaren är ”neutral”.
- Icke-europeiska samhällen har också kritiserat traditionell medling. Denna är inriktad på individens behov och intressen och passar dåligt i samhällen som betonar kollektivt ansvar. Inte heller målet vinna-vinna passar där en av parterna är starkt racistisk.
Narrativ medling skiljer sig sålunda från den traditionella lösningsfokuserade genom att betona kulturella olikheter och erkänna miljöns påverkan på parternas berättelser. Den är inte individualistisk och psykologisk som den modell som betonar underliggande behov och söker vinna-vinna-lösningar. Den narrativa medlingen går ut på att ”dekonstruera” de konflikttyngda berättelserna, vilket betyder att medlaren genom frågor och stöd får parterna att se konflikten från andra perspektiv. Sålunda uppmuntras varje uttalande som stödjer en ny, konstruktiv berättelse såsom ögonblick då parterna är överens, samarbetar och visar ömsesidig respekt. Så byggs den alternativa berättelsen stegvis upp.
Efter arbete i Nya Zeeland skrev Winslade och Monk Narrative Counceling in Schools. Den kom ut i en andra upplaga 2007. Den narrativa modellen, som betonar miljön och kulturen passar särskilt bra i skolor, skriver författarna.
Läs under menyn SKOLA/Konflikthantering/Narrativ metod (Winslade, Monk) vidare om arbetet i skolan med metoden vid rådgivning (t ex kuratorns eller skolsköterskans).
TRADITIONELL MEDLING
Liv Larsson som arbetar utifrån Nonviolent Communicstion, NVC, utgår från känslor och behov. I den här metoden hjälper medlaren till genom att i frågeform gissa sig till vad en part tänker, känner eller behöver. På så vis försöker man föra medlingen framåt.
Se SKOLA/Konflikthantering/Ickevåldsligt språk.
BOKEN KONFLIKTMEDLING AV DAG HAREIDE
Nordiskt forum för Medling och Konflikthantering startade 2002 en stort upplagd kartläggning av medlingsrörelsen i Norden. Projektledaren Dag Hareide har på grundval av en serie konferenser och överläggningar med många medlares beskrivningar sammanställt en stor och mångfacetterad nordisk rapport Konfliktmedling utgiven av Studentlitteratur 2006. Medling som alternativ bärs av fem principer på F – Fredlig, Frivillig, Förtrolig, Försonlig och Faciliterande.
Några huvudområden som beskrivs och problematiseras är medling vid brott, familjemedling vid våld, våldtäkt och separation, rättsmedling i civilmål, skolmedling, medling i lokalsamhället, minoritetsmedling och fredsmedling. Skolmedling, som har starkast ställning i Norge, har utvecklats stötvis och under olikartade förutsättningar i övriga nordiska länder. Hareide speglar likheter och skillnader i uppfattningar om medling mellan länderna och hur juridik, tradition och kulturella mönster påverkar utformning och genomförande.
Opartiskhet och neutralitet är det grundläggande förhållningssättet för medlaren men är inte alltid enkelt att leva upp till. Hareide nämner tre fallgropar: anti- och sympatier för endera parten, etiska övertramp av en part och maktskillnader mellan parterna. Etiken vid medling avgör utfallet.
Se också här nedan information om ytterligare litteratur, i vissa fall med länkar till texterna.
Se också SKOLA/Konflikthantering/Medling.
Referenser
Bush, Robert A. Baruch & Folger, Joseph P. (1994, 2005). The promise of mediation: The transformative approach to conflict. San Francisco, CA: John Wiley & Sons.
Bush, Robert A. Baruch & Folger, Joseph P. (2010). Transformativ medling: Ett relationellt förhållningssätt till konflikt. Malmö: Liber. Detta är den svenska översättningen av det amerikanska originalet från 2005.
Hareide, Dag (2006). Konfliktmedling. Lund: Studentlitteratur. Hareide var 2002-2006 ledare för Nordisk Forum for medling og Konflikthåndtering. Han samlade information om erfarenhet av medling i de nordiska länderna för publikation i denna bok.
Larsson, Liv (2008). Skapa möten och kontakt genom medling: Att agera tredje part med hjälp av Nonviolent Communication. Svensbyn: FriareLiv.
Winslade, John M. & Monk, Gerald (2001). Narrative mediation: A new approach to conflict resolution. San Francisco, CA: John Wiley & Sons.
Winslade, John M. & Monk, Gerald (2007, second ed.). Narrative Counceling in schools: Powerful and brief. Thousand Oaks, CA: Corwin Press, Sage Publications Company.
Lästips med information och länkar
Boserup, Hans (2007). Mediation: Seks måder i syv dage. Köpenamn. Nyt Juridisk Forlag.
Boserup, Hans (2015). Mikrostyring i mediation (danska). Doktorsavhandling, juridiska institutionen i Uppsala. Han jämförde där medlingsmetoder.
Cohen, Richard (1995). Students resolving conflict. Peer mediation in schools. Grades 6-12. Glenwiew IL USA: GoodYearBooks. En klassiker inom elevmedling. Cohen började redan under tidigt -80-tal att träna studerande att medla i konflikter mellan sina kamrater. Han menar att det effektivaste sättet att lära ut konfliktlösning är att göra det via medlingsprogram där ansvaret läggs i elevernas egna händer. Han ser ett förbättrat skolklimat och minskning av våld mellan personer.
Friberg, M., Grünbaum, A., Lepp, M., Löfgren, H. & Malm, B. (2005). Teenagers as third-party mediators. In Löfgren, H. & Malm, B. (Eds.) Bridging the fields of drama and conflict management. Empowering students to handle conflicts through school based programmes. Malmö: Dracon International, School of Teacher education, Malmö University, 312-371.
Grünbaum, Anita & Lepp, Margret (2005). DRACON i skolan. Drama, konflikthantering och medling. Lund: Studentlitteratur.
Kolfjord, Ingela (2009). Konflikthantering i skolan: Kamratmedling framför nolltolerans. Malmö: Bokbox förlag. Rapport från ett samverkansprojekt mellan forskare från Hälsa och samhälle samt Lärarutbildningen vid Malmö Högskola. En skola i Malmö (F-åk 6) undersöks under en två-årsperiod. Elever i åk 5 och 6 medlar på en skolgård där lågstadiebarnen vistas. Cohens sex viktiga principer vid förändring av en skolkultur beskrivs: Börja med skolans behov. 2. Vinn stöd av skolans ledare. 3. Uppmuntra alla i skolan att delta. 4. Arbeta med skolan som ett system, 5. Långsiktighet. Förändring tar tid. 6. Förändring av en skolas kultur är en pågående process.
Kostiainen, Arja (2008). Medling som social fostran. Diskursanalys av en konflikthanteringsmodell i skolan. D-uppsats. Institutionen för Pedagogik och Didaktik, Göteborgs universitet.
Kostiainen, Arja (2011, 2012, 2015). Medling i skolan. I Hakvoort, Ilse & Friberg, Birgitta (red.). Konflikthantering i professionellt lärarskap. Malmö: Gleerups utbilning.
Larsson, Liv (2008). Skapa möten och kontakt genom medling: Att agera tredje part med hjälp av Nonviolent Communication. Svensbyn: FriareLiv.
Lind, Eleonore (2001). Medkompis: Medling och konflikthantering i skolan. Brain Books. Detta är en praktisk hjälp för utbildning i elevmedling. Den användes bl a som grund i Norrbottenprojektet med Linda Marklund som projektledare.
Marklund, Linda (2003). Skolmedling: en komparativ metod- och lagstudie. Juridiska inst. Uppsalauniversitet D-uppsats
Marklund, Linda (2007) Skolmedling i teori och praktik. Linda Marklund, licentiatavhandling Licentiatavhandling. Uppsala universitet, Juridiska inst.
Marklund, Linda (2008). Slutrapport Medling i skolan 2006-2008. Rapport från projektet ”Medling i skolan”. Kommunförbundet Norrbotten.
Marklund, Linda (2011a). Ett brott två processer: Medling vid brott och unga lagöverträdare i Sverige. Doktorsavhandling. Uppsala universitet. Inst. för Juridik.
Marklund, Linda (2011b). Samtal för förståelse. I Sevéus, V & Terjestam, Y. (red.) Livskunskap i skolan. Stockholm: Sevéus & Stiftelsen Ekskäret.
Marklund Linda (2013). Skolmedling: ”Hopp om att mötas när man inte vill träffas.” I Utas Carlsson, K., Nordén, C & Sevéus, V. (red.) Livskunskap för livskvalitet. Stockholm: Sevéus, Stiftelsen Ekskäret & Forum livskunskap.
Nordhelle, Grethe (2006). Mekling: Konfliktforståelse og konflikthåndtering. Oslo: Gyldendal. Nordhelle är psykolog och advokat och arbetar bl a med familjemedling. Hon har nu 2016 kommit ut med ytterligare en bok om medling, denna gång om särskilt krävande fall.
Nordhelle, Grethe (2007). Mekling II: Sentrale temaer i konflikthåndtering. Oslo: Gyldendal.
Norman, Jan (1999). Medling och andra typer av ADR – Alternativ konfliktlösning – Introduktion och handbok. Uppsala: Justus förlag. Författaren är jurist och verksam som lärare i juridik, medling och förhandling vid Luleå Tekniska Universitet. Boken är skriven för jurister, poliser, socialarbetare, företagsledare med flera.
Norman Jan & Öhman, Lina (2011, andra omarbetade upplagan). Medling och andra former av konflikthantering. Uppsala: Justus förlag. I boken behandlas konflikter ur ett brett perspektiv och på såväl individ- och grupp- som systemnivå. Exempel ges. Olika medlingsmodeller beskrivs såsom systemisk kognitiv, avtalsorienterad, transformativ och narrativ medling.
Ström, Helena (2008). Slutvärdering av projektet ”Medling i skolan”. Luleå. LTU, Utbildningsprogrammet för Sociologi.
Svensson, Isak och Wallensteen, Peter (2010). The Go-Between: Jan Eliasson and Styles of Mediation. Washington DC: United States Institute of Peace. Exempel från internationell medling.
Raaschou, Nina (2003). Fra konflikt til dialog i skolen. Vejle, Danmark: Kroghs forlag. Den här boken vänder sig till lärare, skolledare och lärarstuderande och behandlar förutom medling aktivt lyssnande, giraffsspråk, cirkelsamtal och forumspel.
Vindeløv, Vibeke (1997). Konflikt, tvist og mægling: Konfliktløsning ved forhandling. Köpenhamn: Akademisk Forlag. Doktorsavhandling i juridik. Vindeløv har varit knuten till Center for Konfliktløsning i Köpenhamn.
Vindeløv, Vibeke (2004). Konfliktmægling. Köpenhamn: Jurist- og Økonomiforbundets forlag.