Problemlösning på social nivå – det må gälla den lilla gruppen, nationalstaten eller interaktion mellan stater – är möjlig endast genom processer som tar individens behov som bas för analys och planering (Burton, 1979, s 79).
Behovsteorin, Human Needs Theory (HNT), gav och ger ännu uttryck för ett nytt, alternativt sätt att tänka jämfört med det som under århundraden har dominerat i politiken och människors tankar, inte minst när det gäller globala förhållanden. Detta, senare, brukar kallas realpolitik eller maktpolitik och har sina rötter i föreställningen att människan i grunden är våldsam och aggressiv med en medfödd drift eller instinkt att dominera.
Denna föreställning motsägs i Sevilladeklarationen om våld som antogs 1986 av en rad berömda företrädare för relevanta discipliner från olika delar av världen. De avfärdar tidigare spridda ”vetenskapliga bevis” för att människan av naturen är aggressiv. De skriver: (We) ”challenge a number of alleged biological findings that have been used by some in our disciplines to justify violence and war. Because the alleged findings have contributed to an atmosphere of pessimism in our time, we submit that the open, considered rejection of these mis-statements can contribute significantly to the International Year of Peace.”
Att den ”realpolitiska” föreställningen om maktpolitik inte är särskilt realistisk om man vill bygga en hållbar fred har erfarenheterna från alla krig under 1900-talet visat.
Behovsteorin har på olika sätt, efter andra världskriget, vuxit fram hos flera forskare i skilda delar av världen: amerikanerna Maslow (1954) och Sites (1973), norrmannen Galtung (1980, 1990a och b), australiensaren Burton (1966, 1979, 1986, 1990a och b). Här kan man tala om en korsbefruktning av teorier. De har alla inspirerats av Gandhis ickevåldsliga kamp, som ledde först till avskaffande av passlagarna i Sydafrika, så till Indiens självständighet.
Maslows teori om universella behov
Den amerikanske psykologen Abraham Maslow (1954) menade att mänskliga drivkrafter eller grundläggande behov är universella och medfödda, i åtminstone någon grad, men att motsvarande beteenden kan vara inlärda. De kan bero på känslor, vanor och den kultur man är en del av. Behov av luft, mat, dryck, sömn och sex måste tillfredsställas först och därefter i en prioritetsordning sådana psykosociala behov som trygghet, säkerhet, kärlek, vänskap, tillhörighet, självkänsla (“esteem needs”) och självförverkligande. Han lade till behov av kunskap och förståelse samt estetiska behov. Dessutom nämnde han vissa förutsättningar för tillfredsställande av grundläggande behov: frihet att uttrycka sig, frihet att försvara sig, frihet att söka efter information och, slutligen, rättvisa och hederlighet.
Den punkt där Maslow fått ett särskilt stort genomslag, men också blivit mest kritiserad, är teorin att mänskliga behov tillfredsställs i en hierarki, en ”trappa”, där de fysiska behoven behöver tillfredsställas först, därefter säkerhet och sedan i ordning uppåt behoven av tillhörighet och kärlek, självkänsla och sist självförverkligande.
Detta synsätt har ifrågasatts av många, bl a av Galtung (1990b). Föreställningen att de lägre behoven måste tillfredsställas först innan de högre ägnas intresse kan få avsevärda politiska följder, eftersom den kan tjäna som förevändning för att försumma ickemateriella behov, säger han. Idén om en behovshierarki kan emellertid också utnyttjas för att uppmärksamma materiell nöd, vilket naturligtvis vore av godo. Hans uppfattning är att alla grupper av behov ska tas i beaktande. Gör man detta är behovsteorin, enligt hans mening, användbar genom att ge en mångsidig bild av människan och ställa krav på samhällsutvecklingen.
Diskussionen om det finns en hierarki eller ej har förts av många författare och kan tyckas polariserad. En del är för, andra – som Galtung – emot. Vad som inte brukar nämnas är att Maslow själv poängterade att hierarkin inte är något absolut; en grupp av behov behöver inte tillgodoses fullt ut innan nästa gör sig gällande. Han sa vidare att i vissa situationer tillfredsställer människan inte först de fysiska behoven före de psykosociala högre upp i trappan. Inte heller Galtung är extrem i sin uppfattning. Om livet är direkt hotat kontrolleras beteendet först och främst av de fysiska behoven mat, vatten och luft.
Slutsatsen man kan dra är att det vore ovist att rangordna och påstå att Maslows trappa gäller generellt. Att materiella grundbehov måste tillfredsställas åtminstone till en viss del för att livet inte ska hotas är klart, men det gäller också de ickemateriella psykosociala behoven. Så t ex är behovet av kärlek eller identitet och självkänsla (“esteem-needs”) ibland upplevt som mycket starkare än de fysiska behoven.
Det som skiljer kulturerna åt är hur behoven behöver tillfredsställas, vilka medel som upplevs viktiga. När man skiljer medel från behov kan man lättare uppfatta mänskliga grundbehov som universella och gällande för alla kulturer. Ofta sker en sammanblandning av behov och medel (eng. “satisfiers”) vilket gör att man har svårigheter att se relevansen i grundläggande behov, ser dem som inte universella och människor från olika kulturer som mer olika.
Burtons syn på grundläggande behov – en nyckel till förståelse av människors beteende, lokalt och globalt
John W. Burton var diplomat och chef för det australiensiska utrikesdepartementet men övergick sedan till forskning och undervisning. År 1964 grundade han i London Centre for Conflict Analysis. Där studerade han under många år exempel från verkligheten för att pröva sina teorier (Burton, 1966, 1969). Han synes oss vara den som tydligast formulerat en tillämpning av teorin för mellanmänskliga konflikter. Han står som den främste företrädaren för Human Needs Theory.
År 1966 skrev Burton en artikel (Conflict as a function of Change) där han ifrågasatte det traditionella tänkandet (hos Hobbes, Clausewitz och Morgenthau – se menyn Ett nytt säkerhetsbegrepp) att människan av naturen är aggressiv, att maktbegär är en allmän och grundläggande drift, att stater är aggressiva och söker öka sin makt och att varje stat måste organisera sitt försvar mot potentiellt aggressiva stater.
Tre år senare utvecklade han sina tankar ytterligare i Conflict and Communication. Här diskuterar han såväl makro- som mikronivån. Sättet att tänka är detsamma antingen det handlar om den ena eller den andra nivån. Analys av konflikten är central. Ett syfte med kommunikationen är att identifiera parternas drivkrafter och uppfattningar. Burton såg följande orsaker till konflikt: rädsla och hot, förnekande av delaktighet i beslutsfattande, upplevda orättvisor, svikna förväntningar samt missuppfattningar. Han betonade att intressekonflikter är subjektiva och att nya erfarenheter och ny kunskap kan göra att parterna uppfattar konflikten på ett annat sätt och en positiv utveckling kan ske.
Sålunda behöver orsaker till konflikter analyseras, både på mikro- och makronivån . När man går tillräckligt djupt finner man att grundläggande behov är involverade/hotade. Upptrappning ser då liknande ut på mikro- och makronivån. Hantering och lösning av konflikter har också stora likheter, på vilken nivå man än befinner sig (under menyn Ett nytt säkerhetsbegrepp finns en jämförelse mellan långsiktig lösning, “resolution”, och kortsiktig reglering, “settlement”).
Burton menar att människan har vissa behov som är grundläggande. Dessa måste tillfredsställas om individen ska utvecklas så att beteendet blir socialt anpassat. Han har här inspirerats av den amerikanske psykologen Paul Sites, som ansåg att våra grundbehov har utvecklats under spädbarnsårens beroende av ömsesidig interaktion mellan barnet och vårdaren: behov av konsekvent svar, stimulering, trygghet, säkerhet och erkännande. Burton uppmärksammar individens kamp för trygghet, kontroll och identitet och tänker sig att dessa behov kan sammanföras till begreppet ”roll”: Individen försöker att säkra en roll och behålla denna, en roll där han/hon erhåller och bibehåller erkännande, säkerhet och stimulering.” (1979, s. 73). Till listan över grundläggande behov lägger han därför ”rollförsvar” eller skyddande av behov som blivit tillfredsställda.
Viktiga behov är identitet och säkerhet/trygghet, erkännande samt stimulering. Ett annat är behov av rättvisa, “distributive justice” (jämför Galtungs införande av ”strukturellt våld” i tänkandet, 1969 – se avsnittet Fred – våld). Vid analys av konflikten övervägs kostnader för att upprätthålla den samt konsekvenser. Rationalitet ses också av Sites och Burton som grundläggande behov.
Trots att Burton var skolad som diplomat, intresserade han sig för sociala konflikter på mikronivå och framför allt såg han likheterna mellan konflikter på olika nivåer. Han sökte en övergripande, generell teori (vår fetstil) (1979), för att förklara mänskligt beteende och såg mänskliga behov som svaret, “a navigation point”. Genom att referera till grundläggande behov kan man värdera och bedöma sociala normer och konventioner. Vad orsakar frustrationer och vad får frustrationer för konsekvenser för individens beteende? Detta är av intresse för psykologer och för sociologer liksom för dem som försöker förstå internationella konflikter.
Psykologen intresserar sig för avvikande beteende och sociologen för systemet. Burton skriver att behov tillgodoses av avvikande, t o m av patologiskt, beteende när andra sätt att tillgodose dem inte fungerar (vår kursivering). De flesta i samhället ser sociala normer som användbara, men om individen inte upplever dem så, kommer de inte att följas. När individer inte får sina behov tillgodosedda på annat sätt kommer de att utveckla ett avvikande eller patologiskt beteende för att tillfredsställa dem – oberoende av konsekvenserna. Ur individens synpunkt är det rationellt.
Burton skriver: ”Individen i samhället– vilket samhälle som helst – kommer att bete sig avvikande (“deviant“) oberoende av de möjliga, negativa, konsekvenserna om behov och önskemål kan tillgodoses enbart genom det negativa beteendet. Samhället kommer därför aldrig att helt behärska individen. Detta representerar en signifikant förändring i synen på studiet av beteenden och som en följd därav, socialpolitiken.”
Han fortsätter: ”Om detta är en korrekt tolkning av beteenden måste man dra vissa slutsatser vad gäller undervisning och andra sätt att socialisera individen. Det skulle kunna vara så att samhällen försöker leda och kontrollera beteenden på sätt som inte kan lyckas, mot mål som för individen inte är relevanta. På liknande sätt förhåller det sig generellt vid behandling av kriminella och avvikande individer: Inget mått av avskräckning och ‘rehabilitering’ ändrar permanent beteendet när förhållandena fortsätter att hindra behov att tillgodoses. Häri ligger irrelevansen och misslyckandet i traditionella tvångsteorier och föreställningar om integrerade samhällen” (1979, s. 76, vår översättning och kursivering).
Människan kan inte acceptera att avstå från att tillfredsställa sådana behov som erkännande, autonomi, värdighet och gemenskap. Av detta följer, skriver Burton (1990 a s 32-33), att system som inte tillgodoser mänskliga grundbehov kommer att ge upphov till protest och konflikt. Detta kommer att ske hur hotande dessa samhällssystem än är. Nationer kan isoleras och individer fängslas. Människan kommer förr eller senare att bjuda motstånd. När man väl har insett att människan inte är oändligt anpassningsbar utan kommer att försöka tillfredsställa sina grundbehov oberoende av omständigheterna och följderna, ökar ens förståelse av konflikter, deras lösning och hur upptrappning ska förebyggas.
Avskräckningsteorin, hela basen för nationella försvar och internationell strategisk politik, undermineras därför att avskräckning inte kan avskräcka i förhållanden där tillfredsställelse av mänskliga grundbehov frustreras (Burton, 1990a s 33). Det gäller alltså att försöka hantera orsakerna till konflikterna och då intressera sig för människornas behov. Det viktiga är hur de själva tolkar sin situation, och hur de tänker om framtiden. Dialogen blir viktig, liksom utnyttjandet av tredje part som kan hjälpa parterna att lyssna på varandra.
Burton skiljer mellan conflict resolution, där grundläggande behov tillfredsställs, och conflict settlement eller reglering av konflikt, något som är förhärskande i maktpolitiken.
Detta avsnitt – och fortsättningen, Ett nytt säkerhetsbegrepp – bygger till stor del på kapitel 1-3 och 6-7 i Karin Utas Carlssons Lära leva samman (2001), som är en reviderad översättning av hennes doktorsavhandling Violence Prevention and Conflict Resolution (1999). Den innehåller i sin första del en omfattande och lättillgänglig översikt av freds- och konfliktteori.
Källor och referenser
Burton, John W. (1966). Conflict as a function of change. I de Reuck, A. & Knight, J. (red.) Conflict and society (s 370-401). A Ciba Foundation volume.London: Churchill.
Burton, John W. (1969). Conflict and communication. London: Macmillan.
Burton, John W. (1979). Deviance, terrorism & war: The process of solving unsolved social and political problems. Oxford: Martin Robertson.
Burton, John W. (1986). The procedures of conflict resolution. I Azar E.E & Burton, J. W. (red.) International conflict resolution: Theory and praxis (s 92-116).Brighton, Sussex, Great Britain: Wheatsheaf Books.
Burton, John W. (1990a). Conflict: Resolution and provention. London: Macmillan.
Burton, John W. (red.) (1990b). Conflict: Human needs theory. London: Macmillan.
Galtung, Johan (1969). Violence, peace and peace research. Journal of Peace Research, 6, 167-191.
Galtung, Johan (1978). Conflict as a way of life. Peace and Social Structure: Essays in peace research. Vol. 3. (s 484-507)). Köpenhamn: Christian Ejlers.
Galtung, Johan (1980). The basic needs approach. I Lederer, Katrin (red.). Human needs: A contribution to the current debate (55-125). Cambridge MA: Oelenschlager, Gunn & Hain.
Galtung, Johan (1990a). Cultural violence. Journal of Peace Research, 27, 291-305.
Galtung, Johan (1990b) International development in human perspective. I Burton, J. W. Conflict: Human needs theory (p 301-335) London: Macmillan
Galtung, Johan (1992). The way is the goal: Gandhi today. Ahmedabad, India: Gujarat Vidyapith Peace Research Centre.
Galtung, Johan (1996). Peace by peaceful means: Peace and conflict, development and civilization. London: Sage.
Maslow, Abraham, H. (1954), Motivation and personality. New York: Harper & Row.
Sites, Paul. (1973). Control: The basis och social order. NewYork: Dunellen.
Utas Carlsson, Karin. (1999). Violence prevention and conflict resolution. A study of peace education in grades 4-6. Malmö lärarutbildningen, Malmö högskola. Doktorsavhandling. Finns i sin helhet på www.tradet.org.