Non-violence is the law of human species. If applied with scientific accuracy, as in the natural sciences, it is bound to work wonders. (Gandhi)
Nedanstående text är skriven av Margareta Ingelstam (2015) och återgiven med vederbörligt tillstånd av författaren och IT-magasinet Mänsklig säkerhet.
Ord som förpliktar
Ickevåld beskrivs av dess förespråkare som en märklig kraft som kan bjuda motstånd mot våld och krig. En kraft som fått många namn på många olika språk. Svenska språket har – än så länge – bara ordet ”ickevåld”. Ordet ”icke” i ickevåld kan föra tanken till passivitet eller rent av underkastelse. Men ickevåld handlar om motsatsen: aktivitet och motstånd. Det innebär motstånd mot förtryck och orättvisa, en kamp för rättvisa. Den som bjuder motstånd med ickevåld har en stark övertygelse att rättvisan kommer att segra. ”Universum är på rättvisans sida.” (Martin Luther King Jr, 1929-1968).
Ickevåld skrivs därför helst utan bindestreck för att markera att det inte bara är fråga om att avstå från användning av våld utan om en aktiv hållning: ickevåld. I anglosaxiskt språkbruk används nu alltmer ordet ”nonviolence” utan bindestreck för aktivt ickevåld.
Ickevåld har historiska rötter i de stora världsreligionerna och hos humanistiska tänkare som David Thoreau och Leo Tolstoy, som bl a hävdade att regeringars makt vilar på den folkliga opinionen och argumenterade för individuellt ickesamarbete, exempelvis vapenvägran. Under 1900-talet utformade Mahatma Gandhi (1869-1948) begreppets innehåll i teori och praktik: ”Sanning (satya) inbegriper kärlek. Fasthet (agraha) framkallar och fungerar som en synonym till kraft (force). Jag började därför kalla den indiska rörelsen [i Sydafrika 1908] ‘satyagraha’, den Kraft som föds genom Sanning och Kärlek eller ickevåld” (Gandhi 1928).
Gandi kompletterade begreppet satyagraha med hinduismens begrepp ahimsa – att inte utöva våld, vare sig i ord, handling eller tanke. Satyagraha sammankopplat med ahimsa innebär att man mobiliserar kärlek och andlig styrka för att omvända motståndaren. Gandhis ickevåld är själskraft (soul force)… Ordet soul force, som användes i medborgarrättsrörelsen i USA, understryker den andliga dimensionen i ickevåld, en tillit till ”a force more powerful than electricity” (Desmond Tutu).
Begrepp som ”people power” hänvisar till styrkan i att samarbeta och mobilisera många. Gandhis strategier omfattade också alltid ett ”konstruktivt program”, tydliga konkreta alternativ till den rådande ordningen, alternativa system såväl som alternativ livsstil (constructive program).
Principerna
Under 1900-talet har ickevåldets principer prövats, utvecklats och konkretiserats av Mahatma Gandhi, Martin Luther King och deras efterföljare. Det gäller exempelvis att visa respekt för och se alla i konflikten som medmänniskor. Det är inte fråga om att vinna över motståndaren – men att vinna över.
- att visa respekt för motståndaren och se alla i konflikten som medmänniskor (det är inte en fråga om att vinna över motståndaren – men att vinna över)
- att känna en omsorg för var och en som är inblandad i konflikten
- att vägra skada eller förnedra människor
- att vårda och utveckla ett starkt engagemang i människors lidande
- att – om lidandet är oundvikligt – själv vara beredd att ta på sig det i stället för att tillfoga andra lidande; att inte återgälda våld med våld
- att vädja till motståndarens medmänsklighet
- att vara övertygad om att var och en är i stånd att förändras
- att inse att ingen har monopol på sanningen
- att inse att medlen är närvarande i målet och därför måste överensstämma med målet
- att agera med stor öppenhet
- att mobilisera samma engagemang, mod, övertygelse och effektiva organisation som den motståndare (beväpnad eller inte) som man har skäl att sätta sig emot
Att planera och genomföra en ickevåldsstrategi innebär att förbereda sig genom att göra en mycket noggrann psykologisk, sociologisk och politisk analys av konflikten, mobilisera de resurser som behövs genom t ex information, utbildning. träning och personlig utveckling, samt att utarbeta konkreta handlingsplaner och alternativ till dem.
Dialog är den viktigaste ickevåldsmetoden och i en handlingsplan kan dialog genomföras i olika former och kompletteras med många olika ickevåldsmetoder.
Gene Sharp (1928- ), professor em i statsvetenskap och grundare av Albert Einstein Institution. Han erhöll Right Livelihood-priset 2012 och anses allmänt vara den mest inflytelserike forskaren i världen om aktiv ickevåldskamp. Han konsulteras fortfarande av motstånds- och befrielserörelser i många delar av världen. Hans böcker har laddats ned tusentals gånger, särskilt av befrielserörelser i Iran, Tunisien och Egypten. I sitt främsta verk The Politics of Non-violent Action (1973, översatt till ett 40-tal språk) gjorde han en förteckning över 198 olika metoder för ickevåld och delade in dem i tre huvudgrupper:
- påverkan och protest, genom t ex artiklar, deputationer, protestmöten, demonstrationer
- ickesamarbete, t ex genom strejker, bojkotter, vägran att lyda order
- ickevåldslig intervention (sit-ins, fasta) som också ibland kan innefatta civil olydnad – den olagliga formen av ickevåld som kräver ett särskilt intensivt förarbete och stor disciplin
Resultat och utvärdering
Med användning av ickevåldsstrategi, dess principer och metoder, har rörelser drivit ut kolonialmakten i Indien, mobiliserat de svartas rättigheter i USA, förändrat villkoren för förtryckta lantarbetare i Latinamerika, störtat diktaturen i Filippinerna, bjudit motstånd mot ideologiskt förtryck i Östeuropa och erövrat makten från en brutal regim i Sydafrika. Men självklart är inte bilden enkel och entydig.
Den omfattande studien Why Civil Resistance Works. The Strategic Logic of Nonviolent Conflict från 2011, bygger på den största och mest omfattande databanken på området. Den visade – genom statistisk analys och fallstudier – att mellan 1900 och 2006 hade ickevåldskampanjer mot regeringar varit framgångsrika i 53 procent av fallen, medan motsvarande siffra för kampanjer som använt våld var 26 procent. Studien visade också att strategiska val och förmågor var viktigare för att avgöra utveckling och resultat än de strukturella villkoren i konfliktmiljön.
Många engagerade i den arabiska våren, som inleddes i Tunisien 2010, hade tagit starka intryck av ickevåldsteorier, inte minst genom att läsa Gene Sharps skrifter. Att de förändringar som blev resultatet inte i högre grad visade sig bli stabila måste, enligt Sharp själv och andra observatörer, tillskrivas bristande beredskap att förvalta de framsteg som åstadkoms. En djupgående – och tidskrävande – utbildning var en bärande del i de framgångsrika ickevåldsaktioner som leddes av Gandhi respektive Martin Luther King. Sådan förberedelse är, enligt bland andra Sharp, en förutsättning för att förändringen skall bli bestående.
Ickevåld enligt Adam Curle
Av massmedia och populärframställningar kan man få intrycket att ickevåldsmetoder är starkt förbundna med och beroende av starka politiska ledare, som Gandhi och Martin Luther King. Detta är missvisande och motsäger egentligen inte icksvåldets principer. Därför vill jag till slut ge ordet till en ledare av annat slag och kynne, nämligen forskaren, fredsaktivisten och kväkaren Adam Curle (1916-2006). Han har en omfattande produktion bakom sig, har medlat i många svåra internationella konflikter och grundade Bradfords Universitets institution för fredsstudier.
I en personligt präglad sammanfattning av ickevåldets grundläggande karakteristika säger Curle:
- Ickevåld är en universellt förvandlande kraft i praktiskt taget varje sammanhang som rör våra relationer med varandra …
- Ickevåld är en filosofi som utvecklar ett förnuftigt och effektivt sätt att handskas med alla livets frågor, inte bara dess problem.
- Ickevåld är en psykologi som utrustar oss mentalt och känslomässigt så att vi kan praktisera dess filosofi.
- Ickevåld är en syn på verkligheten som uppfattar samhörigheten och sambandet mellan alla ting, måttet på både vår betydelse och vår betydelselöshet.
- Ickevåld är ett sätt att leva, grundat på medkänsla, kärlek och omsorg om allt. Det är sålunda fritt från de själviska behov som undergräver verklig lycka, tär på vår bästa energi och sprider förvirring. Av det skälet är ickevåldet mäktigt och effektivt.
Vi tillämpar alla i viss utsträckning ickevåld i våra liv, därför att det stämmer med vår djupaste natur, påpekar Curle. Vi kanske inte använder det begreppet, men närhelst vi handlar för andras bästa i stället för vårt eget, så uttrycker vi denna innersta mening. I synnerhet gör vi det när tradition och träning annars kräver vrede och aggression. Detta pekar på den disciplin ickevåldet fordrar, om det skall utvecklas till den kraft som verkligen förvandlar.
Några källor och referenser
Thoreau, Henry David (1849). Resistance to Civil Government.
Tolstoj, Leo: Writings on Civil Disobediance and Nonviolence, Philadelphia: New Society Publishers.
Vinthagen, Stellan: Ickevåldsaktion, En social praktik av motstånd och konstruktion. Avhandling framlagd vid Institutionen för freds- och utvecklingsforskning, Göteborgs universitet. Vinthagen innehar en livslång professur i ickevåld.
Uttrycket A Force More Powerful präglades av ärkebiskop Desmond Tutu från Sydafrika och blev också titeln på en tv-serie från Public Broadcasting Company, USA, med 6 program som ger exempel på ickevåldsrörelser i historien.
Boken A Force More Powerful: A Century of Nonviolent Conflict av Peter Ackerman och Jack Duvall publicerades samtidigt, 2000.
Gene Sharps främsta verk, The Politics of Nonviolent Action, publicerades 1973 och han konsulteras fortfarande av motstånds- och befrielserörelser i många delar av världen. Se vidare Albert Einstein Institution.
Chenoweth, Erica & Stephan, Maria (2011). Why Civil Resistance Works, The Strategic Logic of Nonviolent Conflict. Columbia Studies in Terrorism and Irregular Warfare, Columbia University Press, New York, .
Curle, Adam (1990). Tools for Transformation: A Personal Study. Hawthorn Press.
Elworthy, Scilla (2012). Fighting with Nonviolence. TED-talk (en video): http://www.ted.com/talks/scilla_elworthy_fighting_with_non_violence?language=en
Margareta Ingelstam var tidigare verksam inom Utbildningsradion, Forum för fredstjänst och Sveriges Kristna Råd, inom vars ramar hon mer än någon annan bidragit till att sprida kunskap om ickevåldslig konflikthantering. Hon är i dag utbildare, författare, redaktör och fredsaktivist.
Margaretas text, ”Ickevåld: Vad är det?” (sept 2015), återfinns i IT-magasinet Mänsklig säkerhet, red. Robert Egnell, Försvarshögskolan. Se www.manskligsakerhet.se , sökord ”ickevåld”.
LÄSTIPS
Galtung, Johan (1992). The way is the goal: Gandhi today. Ahmedabad, Indien: Gujarat Vidyapith Peace Research Centre
Gandhi, M.K. (1996). SJÄLVBIOGRAFI eller Historien om mina experiment med sanningen. Skellefteå: Artos bokförlag. (Första indiska upplagan kom på engelska 1927, Ahmedabad: Navajivan Trust.)
Gandhi, M.K (2015). För pacifister. Bokförlaget Korpen (166 s utdrag ur Gandhis skrifter och tidningsartiklar, först publicerat 1949 av Navajivan Trust).
Halldorf, Joel och Hammargren, Bitte och Svensson, Isak och Walan, Sofia (2016). Ickevåldets vägar. Fred i terrorns tid. Stockholm: Marcus förlag. Boken avslutas med en Studieguide, som ger ett fullständigt upplägg för en studiecirkel eller samtalsgrupp.
Khanna Aggarwal, Suman (2020). The Science of Peace. Amazon, Kindle e-books.
King, Martin Luther, Jr. (2013). Martin Luther King: En självbiografi. Libris, pocket. (Eng. orig. The autobiography of Martin Luther King) sammanställd postumt av Clayborne Carson, auktoriserad av Kings familj.
Mandela, Nelson (orig. 1994, sv. övers. 2014). Den långa vägen till frihet. Norstedts. (Eng. orig. Long walk to freedom, Storbritannien: Little, Brown and Company.)
Referat och video från föredrag, länkar hemsidor
Professor Stellan Vinthagen höll 20150512 ett föredrag i Göteborg i Fredsams regi: ”Ickevåld och civilt motstånd”. Förutom skriftligt referat finns föredrag och efterföljande diskussion inspelat av Christian Keiller (worldpeacehouse.com). Länk: https://www.youtube.com/watch?v=GDWFZdE7is0.
På YouTube hittar man mer om ickevåld, bl a av Stellan Vinthagen och Erica Chenoweth.
Per Herngrens hemsida: www.ickevald.net
Jan Viklunds hemsida: www.gandhitoday.org