Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förstånd och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.
Envar är berättigad till alla de fri – och rättigheter som uttalas i denna förklaring, utan åtskillnad av något slag, såsom ras, hudfärg, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, börd eller ställning i övrigt.
Envar har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet.
(de tre första artiklarna av 30 i FN:s Förklaring om de mänskliga rättigheterna, antagen 10 december 1948)
Här finns hela deklarationen: FNs förklaring om de mänskliga rättigheterna.
Du befinner dig nu på den inledande del som presenterar bakgrund och undervisningsmaterial för Den allmänna deklarationen om mänskliga rättigheter. Den innehåller ett referat av Ove Brings bok De mänskliga rättigheternas väg – genom historien och litteraturen (2011), Thomas Hammarbergs Är de mänskliga rättigheterna universella? (2004) och presentation av tillgängligt Undervisningsmaterial med länkar
Denna meny har också två mer specifika delar: Barnkonventionen och Kvinnor, fred, säkerhet. Gå tillbaka ett steg till SKOLA/Mänskliga rättigheter så finner du dem! Minoriteter har en egen meny under Skola/Interkulturell förståelse.
VÄGEN TILL DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA
Begreppet ”mänskliga rättigheter” är betydligt äldre än FN. Vi inleder med några exempel ur standardverket i ämnet, De mänskliga rättigheternas väg – genom historien och litteraturen (2011) av Ove Bring, professor emeritus i folkrätt och internationell rätt (kursiveringarna är våra egna)
2 – 3000 år f Kr, på gamla lertavlor, funna mellan Eufrat och Tigris i vad som senare kallades Mesopotamien, har i sumerisk kilskrift skrivits ner begreppen egendomsfrihet och trosfrihet.
1.200 år f Kr talar en fenicisk inskrift om ”människors lika värde inför gudomen och varandra”.
800 år f Kr presenteras i en av de indiska Vedatexterna, Dharmashastra, en uppförandekod som omfattar ”icke-bruk av våld, tankefrihet och religiös tolerans, human behandling av medmänniskor i underläge, samt generositet och givmildhet mot alla och envar.” (s 45). Ur Vedaskrifterna växte så småningom hinduismen fram. Där skyddas också djuren från att dödas. I en buddhistisk morallära, nedtecknad 3oo f Kr, finns nedskrivet: ”Alla varelser (människor som djur) skakar inför faran, alla fruktar döden. När en människa besinnar detta, ska han inte döda och inte förorsaka lidande.” (s 49).
538 f Kr. Efter åratal av krig i tvåflodslandet skapades under kung Kyros den stores ledning stormakten Persien. År 538 f Kr utfärdade kungen en proklamation om trygghet för alla medborgare. Där antyds, säger Bring, för första gången en princip om människors lika och inneboende värde: ”Var och en har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet”. På den väl bevarade lercylinder där proklamationen skrivits in nämns också rätten till religionsfrihet, tankefrihet och flyktingars rättigheter. Bring talar här om världens första MR-dokument – märkligt, menar han, ”med tanke på den totala likgiltighet dagens Iran visar för sina medborgares önskan att utnyttja traditionella mänskliga rättigheter.”
I Kina formulerade Konfucius (551-479 f Kr) långt före kristendomen den gyllene regeln, om ock i negativ tappning. Någon frågade honom efter ett ord som ensamt kan tjäna som rättesnöre för våra handlingar och fick svaret: ”Är icke Ömsesidigheten det ordet? Vad du icke vill att andra ska göra dig, ska du icke heller göra mot andra.” (s 57)
I en rad olika dokument från olika länder och religioner har så genom tiderna beskrivits vad som i grunden är likartade värderingar. Varje kontinent kan ta fram sina föregångare till vad vi i dag kallar ”de universella mänskliga rättigheterna”.
Bland de västerländska milstenarna på vägen kan enstaka formuleringar i Gamla och Nya testamentet nämnas. Den gyllene regeln finns i alla de stora världsreligionerna, men har bara i NT en positiv formulering: ”Allt vad ni vill att människor ska göra för er, det ska ni också göra för dem”. I Eddan och Havamal finns också tankar som definierar vad som är mänskligt.
Magna Carta (England 1215) brukar räknas till föregångarna – men den kom främst till för att reglera maktförhållandena mellan adeln och kungen såsom egendomsrätt och rörelsefrihet. Här lades också grunden till det engelska domstolsväsendet.
Den amerikanska Declaration of Independence (1776) har den mäktiga ingressen ” We hold these truths to be self-evident, that all men are created equal, that they are endowed by their Creator with certain unalienable Rights, that among these are Life, Liberty and the pursuit of Happiness.” Texten fortsätter med konstaterandet att människorna har skapat regeringar som härleder sin makt från ”de regerades godkännande”. Om de styrande inte respekterar dessa rättigheter har folket rätt att förändra eller avskaffa styret.
Thomas Jefferson, en av författarna bakom Declaration of Independence, befann sig år 1789 som ambassadör i Paris. Där hjälpte han till att ta fram ett utkast till den Deklaration om människans och medborgarens rättigheter som antogs av den franska Nationalförsamlingen 26 augusti samma år. Dess första artikel lyder: ”Människorna föds fria och förblir fria och jämlika till sina rättigheter.” Senare nämns ”rätt till frihet, egendom och personlig säkerhet samt rätt till motstånd mot förtryck”.
År 1791 när den amerikanska självständigheten var ett faktum kompletterades självständighetsförklaringen med The Bill of Rights. Här fastställs i 10 ”amendments”, bland dem ”1. rätten till yttrandefrihet, passfrihet och religionsfrihet” och ”2. Folkets rätt att bära vapen så att en militia kan skydda statens säkerhet.” Svagheten med dessa tillägg är, som Bring påpekar, att de ”gäller ännu i dag som om de vore skrivna i sten trots att nya tider ändrat förutsättningarna”, att de syftar till att inskränka och balansera den federala makten (konstitutionen) mot den delstatliga och att de därför inte utgår från att skydda individen (jämför debatten i USA om individens rätt att bära vapen).
Så skrevs texten till deklarationen
Arbetsgruppen som för FN tog fram texten till deklarationen leddes av Eleonore Roosevelt. I gruppen ingick representanter för alla de stora världsreligionerna. Att dess universalitet i dag ifrågasätts av många av de länder där tankarna först utvecklades har till viss del ansetts bero på rent språkliga formuleringar/tolkningar. Kanske också på att arabvärlden i arbetsgruppen främst företräddes av en västerländskt skolad filosofiprofessor; den hade behövt fler representanter. De många afrikanska och asiatiska stater som vid tiden ännu inte nått självständighet fick, påpekar Bring, sina kulturer och tänkesätt väl företrädda av delegater från Egypten, Filippinerna, Indien, Iran, Latinamerika och östländerna. Så långt Ove Bring.
ÄR DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA UNIVERSELLA?
Nedanstående text bygger i allt väsentligt på Thomas Hammarbergs ” Nya milstolpar: Berlin, Wien, Haag och Kosovo”, en efterskrift till 2004 års upplaga av det tidigare standardverket ”De mänskliga rättigheternas historia. Från den amerikanska oavhängighetsförklaringen till våra dagar” (1943) av Willy Strzelewicz.
Andra världskriget avslutades, muren mellan öst och väst byggdes och föll, det gamla kolonialväldet närmade sig sitt slut, en rad nya stater uppstod runt om i världen och krigen mellan nationer började ersättas av krig mellan folkgrupper inom länderna. Så uppstod behovet av en ny världskonferens om de mänskliga rättigheterna.
Den ägde rum i Wien i juni 1993. Det var från början tydligt att det inte längre fanns någon självklar gemensam syn mellan regeringarna – en tydlig skillnad visade sig mellan de rika länderna och de fattiga. ”En läxa var att viktiga principer som spikats på de tidiga FN-mötena inte nödvändigtvis stöddes av stater som anslutit sig senare. Antalet medlemmar hade ju mer än fördubblats sedan Allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna (Universal Declaration) antogs i december 1948. Den viktigaste debatten i Wien handlade om själva grundidén att rättigheterna var just universella och giltiga i alla länder, oavsett kultur, ekonomisk utvecklingsnivå och politiskt system. Till den knöts frågan om det verkligen var legitimt av FN att lägga sig i förhållanden i ett visst land.” (Willy Strzelewicz, De mänskliga rättigheternas historia (2004), s 293-295.
Till slut antogs ”en deklaration som bekräftar rättigheternas allmängiltighet och internationella karaktär. Här fastslogs också att den regel om icke-inblandning i staternas inre affärer som finns i FN-stadgans artikel 2:7 inte ska tolkas som en begränsning av stadgans tydliga krav på insatser för att främja de mänskliga rättigheterna.” Hammarberg konstaterar dock att konferensen inte kunde sätta punkt för debatten. ”Regimer som kränker mänskliga rättigheter har ibland försvarat sig med att just deras land har särskilda förhållanden som gör det befogat att åsidosätta de internationella rättighetsreglerna: de har hänvisat till lokala traditioner, religionens krav eller låg utvecklingsnivå.” (aa s 295)
Hammarberg konstaterar vidare att mänskliga rättigheter visserligen handlar om individens ställning i förhållande till statsmakten. Men de gynnar inte en ohämmad individualism – individens frihet når en gräns när de inkräktar på andras frihet. Det finns i regel heller ingen motsättning mellan vad som är bra för individen respektive för familjen eller ”ett bredare kollektiv”.
Debatten föranledde FN:s generalsekreterare Kofi Annan att ta upp frågan i ett anförande i oktober 1997: ”Mänskliga rättigheter är afrikanska rättigheter. De är också asiatiska rättigheter; de är amerikanska rättigheter. De tillhör ingen regering, de är inte begränsade till någon kontinent, de är grundläggande för mänskligheten själv.”
Kofi Annan återkom till debatten i sitt budskap på FN-dagen i december samma år: ”Mänskliga rättigheter är inte främmande för någon kultur och de är inneboende i alla nationer: Tolerans och barmhärtighet har alltid och i alla kulturer varit idealet för hur länder bör styras och människor bete sig. I dag kallar vi dessa ideal mänskliga rättigheter.”
Se vidare undermenyerna Barnkonventionen och Kvinnor, fred och säkerhet
DEKLARATION – KONVENTION – RESOLUTION
Deklarationen är en allmän viljeinriktning. I alla viktiga frågor har tillkommit en konvention, juridiskt bindande när ett visst antal stater ratificerat (undertecknat) den. Varje konvention har en övervakningskommitté, som granskar de rapporter om hur man efterlever konventionen som varje stat regelbundet skickar in. Resultatet rapporteras till FN – som dock kritiseras för bristande uppföljning. En stor del av ansvaret för genomförande av de mänskliga rättigheterna har FN faktiskt lagt på skolan – se menyn Fredsundervisning.
Här finns hela deklarationen: FNs förklaring om de mänskliga rättigheterna. Titta också på SKOLA/Fredsundervisning/FN, Unesco, som länkar till olika konventioner, resolutioner och rekommendationer.
Se också vår meny SKOLA/Fredsundervisning/FN, UNESCO
UNDERVISNINGSMATERIAL
Thomas Hammarberg påpekar i sin efterskrift till Strezelewics De mänskliga rättigheternas historia (2004) att frivilligorganisationerna i asiatiska länder under den långa debatten under och efter Wienkonferensen 1993 betonade att det är särskilt betydelsefullt att normerna för mänskliga rättigheter är kulturellt neutrala. De mänskliga rättigheterna kan inte relativiseras. Men ”informationen och pedagogiken bör anpassas till de kulturella förutsättningarna i olika länder. Anknytningar kan göras till kristna, muslimska, buddhistiska, hinduiska eller lokala traditionella begrepp, beroende på omgivning och situation. Det viktiga är att principernas relevans blir tydlig i olika miljöer – utan att normerna urholkas.” (aa s 296)
SVENSKA FN-FÖRBUNDET
Mänskliga rättigheter för klassrummet. Här hittar du lärarhandledningar och klassrumsövningar om mänskliga rättigheter.
Nivå (åk 9) gymnasiet. Gå till ”Skolmaterial”
http://www.fn.se/engagera-dig/fniskolan
Världskoll vars syfte är att visa hur utvecklingen och läget i världen ser ut genom att presentera fakta och statstik . Här finns ämnesområdena ”Leva jämlikt”, ”Leva tryggt”, ”Leva klimatsmart” och ”Leva längre”.
Nivå (åk 9) gymnasiet. Gå till ”Skolmaterial”
http://www.fn.se/engagera-dig/fniskolan
Globalis är en interaktiv världsatlas och ett digitalt uppslagsverk. Målet med Globalis är att visa på likheter och skillnader och på vilka sätt händelser påverkar utvecklingen. Genom att använda siffror, kartor, fakta och diagram kan man lätt jämföra olika länder men också få en djupare förståelse hur saker och ting hänger ihop. Nivå (åk 9) gymnasiet. Gå till ”Skolmaterial”
http://www.fn.se/engera-dig/fniskolan
Du kan också gratis prenumerera på nyhetsbrevet Skoltips som kommer ut 4 gånger om året med information om FN-förbundets utbildningar och aktiviteter.
Här finns också information om hur din skola kan bli en FN-skola
AMNESTY
Amnesty har i sin målsättning undervisning om mänskliga rättigheter.
Basmaterial om mänskliga rättigheter för gymnasieskolan med texter och övningar, bl.a. ”Rättigheter nu” ett uppdaterat elevmaterial på lättläst svenska med inlästa ljudfiler. Det finns också fördjupning i ämnesområdena ”Mänskliga rättigheter i USA” och ”Flyktingar och migranter”.
I Nyhetsbrev för skolan presenteras fortlöpande material, aktiviteter och lektionstips. Gratis prenumeration via hemsidan.
Film från Amnesty: 70 år efter FN:s Förklaring om de mänskliga rättigheterna. Med diskussionsfrågor;närmast för gymnasiet. Fri att ladda ner från https://skola.amnesty.se
Se vidare SKOLA /Mänskliga rättigheter
Fotbolls VM i Qatar- film och diskussionsfrågor
Övningen består av:
Amnestys reportagefilm ”Working Conditions in Qatar Ahead of the FIFA World Cup 2022”.
- Lärarhandledning med tillhörande diskussionsunderlag, laddas ner som .pdf nedan.
FORUM FÖR LEVANDE HISTORIA
har ett rikt utbud av undervisningsmaterial som berör både MR, tolerans, civilkurage och demokrati. Se därför också menyn Tolerans.
Människorättskämpar, åk 9-gymnasiet. Det finns lektionsupplägg, lärarhandledning och filmade intervjuer. Nytt är ett lektionsupplägg om årets Per Anger-pristagare Anabela Lemos från Mosambique. Anabela Lemosarbetar förklimaträttvisa och leder miljöorganisationen Justica Abienatal som protesterar mot multinationella bolags exploatering av bönders mark
För klassrummet | Forum för levande historia
Forum för levande historia uppdrog åt två forskare vid Historiska institutionen vid Lunds universitet, Andreas Tullberg och Frida Nilsson, att göra en Kartläggning av utbildningsmaterial om De mänskliga rättigheterna. Den kom år 2013 och finns på Levande historias hemsida.
Forum för levande historia lanserar nytt material
Material för folkhögskolor, vuxenutbildningen och gymnasiet
Det berör Förintelsen, antisemitism, antiziganism och demokrati. Vid behov av kortfattade texter, en tydlig struktur eller lättare svenska så passar detta. Det finns lättlästa texter och en lärarhandledning till varje område. Till några av materialen finns filmer och faktatexter på arabiska, somaliska och engelska.
Vad är mänskliga rättigheter?
Kort text och kort film som finns textad på arabiska, somaliska, engelska och svenska.
Vad är mänskliga rättigheter? | Forum för levande historia
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETSDAGARNA – Nordens största forum för mänskliga rättigheter
MR-dagarna arrangeras varje år under två dagar i november med medverkan av en rad utländska och svenska experter av skilda slag i seminarier, workshops, föreläsningar, samtal och debatter. Platsen är varje gång någon våra större städer. Dagarna samlar alltid en mycket stor publik, bl a många skolklasser. Det omfattande programmet kräver förhandsanmälan och redovisas fortlöpande på hemsidan med ord, ljud och bild. Mänskliga Rättighetsdagarna är ett samverkansprojekt mellan nio olika civilsamhällsorganisationer och en akademisk institution där Föreningen Ordfront är ekonomisk och juridisk huvudman.
MR-dagar i Skellefteå 14-15 november 2024
RÖDA KORSET
Webbkurs i krigets lagar. Vad kan du om reglerna i väpnade konflikter? Lär dig mer genom att göra en webbkurs om krigets lagar och folkrätten runtomkring. Kursen är öppen för alla.
https://www.rodakorset.se/kurs-krigets-lagar
REFERENSER
Bring, Ove (2011). De mänskliga rättigheternas väg – genom historien och litteraturen.
Stockholm, Atlantis
Strzelewic, Willy (1943, 2004), De mänskliga rättigheternas historia. Från den amerikanska oavhängighetsförklaringen till våra dagar. Stockholm, Ordfront förlag
Tullberg, Andreas & Nilsson, Frida (2013). Kartläggning av utbildningsmaterial om De mänskliga rättigheterna. Stockholm, .
http://www.levandehistoria.se/fakta-fordjupning
För universitetskurser i mänskliga rättigheter, se menyn FORSKNINGs startsida!